Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt genom att planera, genomföra och redovisa en kunskapsöversikt. Ett avgränsat problemområde ska belysas utifrån en fråga med relevans för didaktisk och/eller pedagogisk verksamhet.
Varje student väljer ett forskningsområde i samråd med sin handledare. Utifrån detta forskningsområde identifierar och formulerar studenten en fråga med relevans för didaktisk och/eller pedagogisk verksamhet. I kursen studeras och diskuteras sammanställningar med relevans för studenternas valda forskningsområden. Dessa kan utgöras av kunskapsöversikter, t ex i vetenskapliga artiklar, doktors- och licentiatavhandlingar, master-, magister- och examensarbeten; utredningar och rapporter utgivna av högskolor, universitet och myndigheter såsom Skolverket och Vetenskapsrådet; samt annan systematiskt samlad kunskap. I detta arbete kan med fördel en internationell utblick göras.
Med stöd av BIT söker och värderar studenten källor inom avgränsade forsknings- och kunskapsområden.
Studenterna ges möjlighet att utveckla sin genremedvetenhet genom att använda principer och metoder som ligger till grund för forsknings- respektive kunskapsöversikt. Därutöver ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva en vetenskaplig text.
Efter avslutad kurs ska studenten
- utifrån ett forskningsområde kunna identifiera och formulera en fråga med relevans för didaktisk och/eller pedagogisk verksamhet
- systematiskt kunna söka, göra ett urval av samt kritiskt granska skilda informationskällor med relevans för det aktuella problemområdet
- i form av en kunskapsöversikt kunna sammanställa och analysera systematiskt framställd kunskap inom problemområdet
- kunna diskutera kunskapsöversiktens relevans för professionen samt formulera ett syfte och forskningsfrågor till ett fördjupat studium
- kunna presentera en väl disponerad samt formellt och språkligt korrekt text
- kunna kommunicera och försvara sitt arbete samt opponera på ett annat arbete.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, handledningsträffar, seminarier och digitala presentationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Arbetet bedrivs huvudsakligen självständigt med stöd av handledare och bibliotekarier.
Bedömningsformer: Examinationen består av en text där en självständigt genomförd kunskapsöversikt presenteras vari studenten visar att han/hon förvärvat de kunskaper som lärandemålen anger. I ett seminarium bedöms studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete. Om arbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur (i urval ca 150 s).
Friberg, Febe (red.) (2006) Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur (kapitel 3-8 och 11-12, ca 100 s).
Presentation av kunskapsöversikt: http://www.mah.se/examensarbete/filmer
En systematisk kunskapsöversikt inom ett relevant forskningsområde ingår.
Övrig litteratur av relevans för det egna arbetet väljs av studenten i samråd med handledare.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.