Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A, Samhällskunskap B.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier inom utbildningsvetenskaplig kärna med tre högskolepoäng.
Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig kunskaper om centrala teorier och perspektiv på relationen mellan individ, grupp och samhälle. Vidare syftar kursen till att studenterna skall tillägna sig kunskaper om ungdomars socioekonomiska villkor och skolans roll i samhället.
Kursen fokuserar centrala sociologiska perspektiv på relationen mellan individ, grupp och samhälle varvid begrepp som kön, klass och etnicitet ägnas särskild uppmärksamhet. Kursens tema appliceras på ungdomars socioekonomiska villkor och skolans roll som utjämnande faktor diskuteras. I kursen behandlas bl.a. begreppspar som institution/organisation, aktör/struktur och harmoni/konflikt.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva sociologiska perspektiv på samspelet mellan individ och samhälle
- beskriva socialpsykologiska perspektiv på grupper och gruppbeteende
- tillämpa sociologiska begrepp på aktuella samhällsfrågor med relevans för ungdomars livsvillkor och bildning
- visa grundläggande färdigheter att söka och värdera information av relevans för kursens mål
- planera undervisning kring socioekonomiska faktorer och livsmiljö baserad på studier i närområdet
- beskriva och diskutera, med utgångspunkt i styrdokument, samhällskunskaps-didaktikens centrala frågor samt konkretisera dessa i en lokal pedagogisk planering av undervisning i samhällskunskap som även omfattar enkla överväganden kring bedömning och kunskapskrav
- beskriva och diskutera konsekvenserna för samhällskunskapsundervisningen av hur barns och ungdomars språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete, projektarbete, diskussionsseminarier och skriftliga hemuppgifter.
Kursen examineras i flera delmoment av varierade former individuellt och i grupp med bland annat individuell hemskrivning. Examinationsformerna och deras relation till kursplanemål presenteras i särskild kursguide. Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid ordinarie examination. När det gäller seminarier och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.
Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4., omarb. uppl. Göteborg: Korpen (351 s.)
Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur (425 s.)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, Språkinriktad undervisning: en handbok, 1. uppl., Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2010 (226s.)
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup (128s.)
Långström, Sture & Virta, Arja (2011). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 125s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (valda delar ca 100s.)
Artiklar (ca 200 s.)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.