Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS201C Samhällskunskap och lärande: Vad är ett samhälle? (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier inom utbildningsvetenskaplig kärna med tre högskolepoäng.
Kursen syftar till att studenterna skall fördjupa sina ämnesteoretiska kunskaper i statsvetenskapliga frågeställningar om den politiska styrelsens organisering. I kursen ska studenten också utveckla en didaktisk handlingsstrategi.
Viktiga perspektiv som politiska idéer, politik, styrelseskick, förvaltning, stat, samhälle och medborgarskap belyses med fokus på svensk kontext. Politiska frågeställningar behandlas bl.a. utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Samspelet mellan lärare och elever i undervisningssituationen behandlas där bland annat frågor om elevinflytande och maktutövning aktualiseras.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för huvuddragen i det svenska politiska systemet, dess institutioner och sätt att fungera
- redogöra för och kritiskt jämföra olika normativa demokratimodeller
- problematisera förhållandet mellan olika demokratimodeller och utformningen av olika länders politiska institutioner
- kritiskt analysera hur ofria politiska system och samhällen fungerar
- visa grundläggande färdigheter att söka, värdera och analysera information av relevans för kursens mål
- utifrån olika perspektiv på demokrati problematisera innebörden av ett demokratiskt förhållningssätt i genomförande av undervisning i skolan
- beskriva och diskutera hur undervisning i en heterogen undervisningsgrupp kan organiseras och genomföras så att varje elevs lärande och utveckling främjas samt kunna använda fortlöpande bedömning som stöd i den pågående undervisningen
- beskriva och diskutera konsekvenserna för samhällskunskapsundervisningen av hur barns och ungdomars språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av basgruppsarbete, diskussionsseminarier, föreläsningar, presentationer, skriftliga hemuppgifter och workshops.
Kursen examineras i flera delmoment av varierade former individuellt och i grupp med bland annat individuell hemskrivning. Examinationsformerna och deras relation till kursplanemål presenteras i särskild kursguide. Omtentamen sker i första hand genom samma examinationsform som vid ordinarie examination. När det gäller seminarier och uppgifter som utförs löpande under delkursens gång kan dock omtentamen ske genom individuella skriftliga kompletteringsuppgifter eller på annat sätt enligt examinators anvisningar.
Hague, Rod (2013). Comparative government and politics: an introduction. 9. ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan (urval, cirka 300 s.)
Gemzöe, Lena, (2002), Feminism. Stockholm: Bilda (urval, cirka 150 s.)
Karvonen, Lauri (2008). Diktatur: om ofrihetens politiska system. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag (202 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. Kapitel 16 (20s.)
Norén Bretzer, Ylva (2014). Sveriges politiska system. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB (265 s.) OBS! Nya upplagan 2014 väntas september 2014
Artiklar (ca 300 s)
Skönlitteratur (ca 250 s.), väljs i samråd med examinator.
Didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Gemensam litteratur för ämneskurserna 1 och 2.
Tryckt litteratur:
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, Språkinriktad undervisning: en handbok, 1. uppl., Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2010 (226s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Skolverket; läroplaner, kommentarer, råd och anvisningar:
Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen: Skolverket http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/film/allmanna-rad-1.166870 //
Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan http:www.skolverket.se/publikationer?id=2841
Bedömningsstöd i samhällskunskap för årskurs 7-9 http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-7-9/bedomningsstod/so/samhallskunskap-1.106465 //
Gymnasieskola 2011 http:www.skolverket.se/publikationer?id=2597
Hur uppnås likvärdig bedömning inom SO? http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so-amnen/tema-so/likvardig-bedomning-1.186642 //
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 http:www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 //
Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap http:www.skolverket.se/publikationer?id=2826
Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap http://www.skolverket.se/publikationer?id=2564 //
Utbildningspaket: Bedömning och betygssättning: Skolverket http:www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/diskutera-och-utveckla/bedomning-och-betygsattning
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.