Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan våren 2021
Kursplan våren 2021
Benämning
Samhällskunskap och lärande: Media och kommunikation
Engelsk benämning
Civics and Education: Media and Communication
Kurskod
LS701C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2020-06-12
Gällandedatum
2021-01-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sina kunskaper om medier och kommunikation, sin förmåga att granska och värdera olika typer av medier och sina färdigheter att använda digitala media i undervisning.
Innehåll
Kursen huvudtema är medie- och kommunikationsfrågor i ett utbildningsperspektiv. Kursen inleds med en teoretisk del kring kommunikation, interaktion, medieteori, och mediesociologi. Vidare behandlas medielagstiftning, rättsskipning, källkritik och etik. Under kursens sista del genomför studenterna ett projektarbete i digital form som belyser frågor kring politik, samhälle, rättsskipning och media.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera kommunikationsfrågor på individ-, grupp- och samhällsnivå
- hantera frågor om lagstiftning, källkritik och etik i utbildningssammanhang
- analysera och problematisera frågor om samband mellan media, samhällsutveckling och demokrati
- kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och projektarbete.
Bedömningsformer
Kursen examineras dels genom en individuell skriftlig tentamen, dels genom muntlig presentation. Det avslutande projektarbetet examineras muntligt och skriftligt.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Bengtsson, Stina (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. 1. uppl. Stockholm: Liber (252s)
- Bucher, Taina. (2017). The algorithmic imaginary: exploring the ordinary affects of Facebook algorithms. Information, Communication & Society 20(1) 30-44. (14s)
- Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom .(133s) Tillgänglig på Internet.
- Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan Stockholm: Volante (163s)
- Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. https://lucris.lub.lu.se/ws/files/5962122/8851333.pdf (32s).
- Hall, Stuart, Hobson, Dorothy, Lowe, Andrew, & Willis, P Paul (Eds.). (2003). Culture, media, language: working papers in cultural studies, 1972-79. Routledge. (311s)
- Jack, Tullia (2018). Representations–A critical look at media’s role in cleanliness conventions and inconspicuous consumption. Journal of Consumer Culture, 1469540518806958 (23s)
- Kennedy, Jenny (2019). Digital Media, Sharing, and Everyday Life. Routledge (140s)
- Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2012). Medierna och demokratin. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (373s)
- Wikforss, Åsa (2017). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Fri tanke förlag. (259)
Därtill tillkommer aktuella forskningsartiklar och material i samråd med kursledare.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.