Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper inom matematikområdena tal, mönster och sannolikhet samt centrala matematikdidaktiska frågor kopplade till dessa. Kunskaperna ska ligga till grund för studenternas förmåga att skapa goda lärandesituationer i skolan och att utnyttja läranderesurser av skilda slag. Vidare syftar kursen till att öka studenternas metakognitiva förmåga och den egna begreppsutvecklingen för att de i sin lärarpraktik kunna förstå och arbeta med elevers utveckling av matematiska förmågor. Kursen ska även stimulera intresset för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet.

Under kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sitt teoretiska och didaktiska kunnande om egenskaper hos de hela, rationella och reella talen samt de aritmetiska operationer man tillämpar på dessa. Skilda talsystem och algoritmer studeras översiktligt och i ett historiskt perspektiv, med ett särskilt fokus på framväxandet av positionssystem. Vidare behandlas begreppen kombinatorik och sannolikhet i en verklighetsanpassad kontext som t ex spel och riskbedömning. Studenten ges möjlighet att stärka sin begreppsutveckling genom att upptäcka, jämföra och analysera olika matematiska tankeformer, så att sambanden inom ett begrepp blir synliga.

Matematiken i varierande talmönster, exempelvis talföljder, analyseras och tas som utgångspunkt för formulering av matematikuppgifter som skapar möjligheter för såväl konkreta och specifika som abstrakta och generella lösningar. Uppgifterna konstrueras i en kontext hämtad från massmedia utifrån Malmö högskolas perspektivområden samt ur ett bildningsperspektiv. Härvid diskuteras också olika bedömningsmodeller. Studenten utnyttjar också varierande resurser och verktyg för lärande, som konkret och verklighetsbaserat material, bilder, grafräknare och kalkylprogram.

Studenters och elevers olika erfarenheter, sätt att tänka, lösa problem och se på matematikundervisning studeras och analyseras med stöd av didaktikens centrala frågor vem, vad, hur och varför i relation till läroplan samt ämnes- och kursplaner i matematik. I alla moment beaktas hur matematikundervisningen kan utformas så att den stärker elevernas tilltro till sitt eget tänkande och förebygger matematiksvårigheter.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer på campus och på digital plattform. Arbetsformerna kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten/projekt samt enskilda undersökningar och arbeten vilka utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Examinationen innehåller såväl individuella som gruppvisa redovisningar och sker både muntligt och skriftligt.

Studentens kunskaper och problemlösningsförmåga inom området tal, talmönster, kombinatorik, sannolikheter, matematisk argumentation och bevis samt tolkning och formulering av matematikuppgifter prövas individuellt i en skriftlig tentamen varav en del utgörs av ett säkerhetstest.

Reflektion och diskussion kring didaktiska texter och studenternas egna erfarenheter sker i grupp, med kortfattad skriftlig redovisning från gruppen.

Examinationen av studenternas egna arbeten består i att studenten gör tre individuella och/eller gruppvisa redovisningar kring uppgiftskonstruktion, digitala verktyg samt elevers tänkande kring tal och mönster. Redovisningarna kan ske muntligt, skriftligt eller i annan form, exempelvis i ett presentationsprogram, som gestaltning eller som en artefakt. I uppgiften ingår att studenten ger respons på en studiekamrats arbete.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Alrö, Helle; Blomhöj, Morten; Bödtkjer, Henning; Skovsmose, Ole och Skånström, Mikael (2003). Farlige små tal. Almendannelse i et risikosamfund. I: Ole Skovsmose och Morten Blomhöj Kan det verkligen passe? Om matematikläring. Köpenhamn: L&R Uddannelse (s 39-50), (12 s)

Anderberg, Bengt & Källgården, Eva-Stina (2007). Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg Läromedel (s 1-83,195-207), (96 s)

Berglund, Lasse (2009). Tal och mönster. Lund: Studentlitteratur (s 1-171), (171 s)

Cooney, Thomas (2006). Många sätt att se på matematik och undervisning. I: Jesper Boesen m.fl. (red.). Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutveckling (s 259-274), (16 s)

Grevholm, Barbro (2009). Vad är matematikdidaktik och vilka är dess möjligheter? I: Matematikdidaktiska frågor - resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM och SMDF (s 8-20), (12 s)

Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2008). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM Göteborgs universitet (296 s)

Mouwitz, Lars (2006). Bildning och matematik. Stockholm: Högskoleverket (42 s)

Nilsson Per (2009). Elever resonerar om sannolikhet. I: Matematikdidaktiska frågor-resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM och SMDF (s 106-119), (14 s)

Skovsmose, Ole och Blomhöj, Morten. Kan det virkelig passe? Om matematikläring. København: L&R Uddannelse (246 s)

Skolverket (2011). Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

NCM (2011). IKT i matematikundervisningen. http://www.ikt.ncm.gu.se

Maths300. http://www.curriculum.edu.au/maths300/

Forskningsrapporter och artiklar (100 s)

Grafritande räknare av någon inom gymnasieskolan använd modell.

Valbar litteratur ca 200 s:

Britton, Tom & Garmo, Hans (2002). Sannolikhetslära och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur (s 96-274), (178 s)

Conway, John & Guy, Richard (2000). Boken om tal. Lund: Studentlitteratur (319 s)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s)

Gran, Bertil (red.) (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur (215 s)

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur (372 s)

Mason, John & Watson, Anne (2005). Mathematics as a Constructive Activity. London: Lawrence Erlbaum Associates, publishers (228 s)

Nystedt, Lars (1995). På tal om tal. Stockholm: Instant mathematics (323 s)

Scott, Jeppe m. fl. (2009). Matematik för lärare Band II. Malmö: Gleerups (s 769-816), (47 s)

Thompson, Jan (1996). Matematiken i historien. Lund: Studentlitteratur (478 s)

Wells, David (1995). You are a mathematician. London: Penguin (424 s)

Kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan

Läromedel för grundskola och gymnasieskola.

Någon skönlitterär text som är kopplad till examinationuppgift

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.