Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper inom sannolikhetsläran samt centrala matematikdidaktiska frågor kopplade till detta. Kunskaperna ska ligga till grund för studenternas förmåga att skapa goda lärandesituationer i skolan och att utnyttja läranderesurser av skilda slag. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att förstå och tala om den egna kunskapsutvecklingen. Kursen ska även stimulera intresset för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet.

Kursen behandlar planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.

Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument med fokus på hur etnicitet, genus och klass. I denna kontext diskuteras och utvärderas också läromedel.

Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på.

I kursen behandlas begreppet sannolikhet, stokastisk variabel, några diskreta och kontinuerliga sannolikhetsfördelningar, kombinatorik samt statistisk inferens. Under hela kursen är träning i problemlösning ett viktigt moment.

Studenten studerar teorier kring problemlösning där olika typer av matematiska problemställningar och problemformuleringar problematiseras, och hur dessa i sig kan vara avgörande för om elever blir medvetna om, att och hur de lär sig matematik. Särskilt betonas sådant matematiskt arbete där den matematiska processen är viktig. Under kursen studerar studenten olika sätt att lösa problem, samt analyserar olika kvaliteter på lösningar och modeller. Studenten tränar också att själv formulera och utveckla matematiska problem som bl. a. fokuserar problemlösningsstrategier och intresseväckande frågeställningar.

Studierna knyts till en diskussion om ämnesinnehållets relevans för skolans matematik och de didaktiska implikationerna härav. I alla moment beaktas hur undervisningen kan utformas för att stärka elevens tilltro till sitt eget tänkande och för att undvika att matematiksvårigheter uppstår eller kvarstår.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten/projekt samt enskilda undersökningar och arbeten, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Studentens kunskaper inom statistik, kombinatorik och sannolikhetslära prövas individuellt i skriftlig tentamen (lärandemål 1). Lärandemål 2 bedöms genom muntlig redovisning av undervisningssekvens. Lärandemål 3 bedöms genom uppgifter som konstrueras vid en arbetsträff. Lärandemål 4 och 5 bedöms genom ett seminarium.

Obligatorisk litteratur:

Britton, Tom & Garmo, Hans (2002). Sannolikhetslära och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Forskningsrapporter och artiklar lämpliga för kursen. (100 s)

Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument.

Anderberg, Bengt och Källgården, Eva-Stina (2007): Matematik i skolan. Bengt Anderberg läromedel.

Valbar litteratur:

Förväntas välja cirka 100 s från listan samt eget förslag om 50 s.

Egelund, Niels (2008). The value of international comparative studies of achievement - a Danish perspective. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15/3 (s 245-251) (6 s)

Gorard, Stephen & Smith, Emma (2006). An international comparison of equity in education systems. Comparative Education, 40/1 (s 15-28) (13 s)

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28/2 (s 165-178) (13 s)

McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15/3 (s 223-243) (20 s)

OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting disadvantaged students and schools (12 s) http://www.oecd.org/edu/preschoolandschool/equityandqualityineducation-supportingdisadvantagedstudentsandschools.htm

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. ( I urval ca 50 s.)

Lundahl, Christian (2011) Bedömning för lärande Stockholm: Norstedts (208 s)

Skolverket (2012) Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne (ca 40 s)

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/kommentarmaterial-till-kunskapskraven-1.176463

Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (73 s)

Skolverket (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys (60 s.)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Vid diskussioner om lärandets villkor belyses den grundläggande frågan om det finns generella skillnader mellan kvinnligt och manligt sätt att arbeta med och att lära sig matematik. Vidare exemplifieras hur statistik kan användas och används för att lyfta fram respektive dölja genusskillnader i exempelvis massmedia.

Genom lämpligt val av statistiska material, tas samtliga perspektivområden upp för att exemplifiera olika statistiska begrepp.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.