Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan våren 2018
Malmö universitet
Kursplan våren 2018
Benämning
Matematik och lärande: Geometri
Engelsk benämning
Mathematics and Education: Geometry
Kurskod
ML232B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-12-19
Gällandedatum
2017-01-16
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML231B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i geometri i ett årskurs 4-6–perspektiv.
Innehåll
Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Därutöver studeras specialpedagogiska aspekter.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnesområdet matematik (läroplansteori och didaktik)
  • diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan (läroplansteori och didaktik)
  • omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande(läroplansteori och didaktik samt bedömning och betygsättning)
  • förklara och diskutera grundläggande begrepp om bedömning och redogöra för olika bedömningssyften (bedömning och betygsättning)
  • beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i matematik (utbildningens organisation och villkor, de grundläggande demokratiska värderingarna samt utveckling och lärande; specialpedagogik).
  • reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning (läs- och skriv/språkutveckling inklusive svenska som andraspråk
  • kunna identifiera, definiera, resonera med och använda relevanta geometriska begrepp och representationsformer samt redogöra för hur elevers kunskap om geometriska begrepp och förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas
  • kunna använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom geometri
  • kunna läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva på ett akademiskt sätt
  • särskilja och tolka kännetecken för matematiksvårigheter samt redogöra för hur miljöer för lärande i matematik för elever i behov av särskilt stöd kan utformas (utveckling, lärande och specialpedagogik)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar.
Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Studenterna förutsätts ta eget ansvar till att responsarbete och arbetsmöten av olika slag äger rum.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written examination ), 5 hp
I detta prov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i geometri.
Provet examinerar målen 7 och 10.
Prov 2: Akademisk text (Academic text ), 5 hp
I en akademiskt argumenterande text presenteras en didaktiskt reflekterad planering av undervisningssekvenser avseende årskurs 4-6 organiserat ur ett likvärdighetsperspektiv med fokus på begreppsutveckling avseende ett valt geometrisk begrepp. Undervisningssekvenserna ska utgå från ett undersökande arbetssätt med inslag av digitala verktyg för att stödja elevers språk-och kunskapsutveckling. Den didaktiska reflektionen inbegriper diskussion av synsätt på kunskap, lärande och elever.
Kamratrespons och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.
Provet examinerar målen 1,2,3,5,6,8 och 9.
Bedömingsmatris (5 hp)
Assessment matrix (5 hp)
Utifrån nationella mål och kunskapskrav i geometri utarbetar och prövar studenten olika uppgifter med tillhörande bedömningsmatris vilken kan användas för formativ bedömning inom geometri. Presentationen innehåller en diskussion utifrån grundläggande begrepp och bedömningssyfte. Redovisning av arbetet sker i grupp och kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.
Provet examinerar mål 3,4,6 och 7.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två prov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Blomhøj, M. (1994). Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. Nämnaren, (4), 36-45. Tillgänglig från: http://nbas.ncm.gu.se/node/16647
Boaler, Jo (2008). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande I matematik. Stockholm: Liber (228 s)// ////
//
Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)//
//
Bråting, K., Sollervall, H. & Stadler, E. (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur//
//
Dougherty, B. J., & Venenciano, L. C. H. (2007). Measure up for understanding. Teaching Children Mathematics, 13(9), 452-456. Tillgänglig från: http:www.jstor.org/stable/41198995// ////
//
Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s)// //
Jess, Kristine., Skott, Jeppe. & Hansen, Hans.Christian. (2011). //Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov//. Malmö: Gleerups.//
//
Korp, H. (2011).// Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? //: [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket.//
//
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s) //
//
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)//
//
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). //Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3.,// [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel 5, 6, 8, 9, 13, 14 och 17. (83+59+22+21+21+19+35) (260 s)//
//
MacDonald, A., & Lowrie, T. J. (2011). Developing measurement concepts within context: Children's representations of length. Mathematics Education Research Journal, 23(1), 27-42.// //
Pettersson, Astrid m.fl.(2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s.)// ////
//
Skolverket (2006). //I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. //Stockholm: Skolverket
Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket (38 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2575//
//
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Skolverket. Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2608//
//
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. (77 s) Tillgänglig från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Skolverket (2011). //Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan//. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833
Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik del 2. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3013//
Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.