Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML231B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag ska fördjupa sina kunskaper inom geometri. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla sin teoretiska förståelse och problematiserande förmåga gällande läroplansteori, didaktik och olika perspektiv på lärande och utveckling.
I matematik behandlas innehållet geometri med undersökande arbetssätt i fokus. Kursen behandlar planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling i matematik. I kursen problematiserar studenten didaktik, lärande, utveckling och läroplaner utifrån flera olika aspekter med koppling till kursens övriga ämnesinnehåll. Med utgångspunkt i styrdokumenten och en likvärdig skola, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor.
I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera, definiera, resonera med och i matematiska problem använda relevanta geometriska begrepp och representationsformer
- reflektera över elevers kunskaper om geometriska begrepp samt hur elevers förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas ur 4-6-perspektiv
- använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom geometri
- redogöra för och problematisera olika perspektiv på didaktisk teori och läroplansteori
- redogöra för och jämföra olika teorier om lärande och utveckling
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Exam) 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 1
Prov 2: Skriftlig inlämning (Written Submission) 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 2 och 5
Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation) 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Bråting, Kajsa; Sollervall, Håkan. & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (115 s)
Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt. (kapitel 2, 3 och 6, 70 s)
Holmqvist, Mona, (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups Utbildning. (kapitel 1-8, 110 s)
Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. (5. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. (kapitel 7 och 8, 150 s)
Roos, Helena. (2020). Inkluderande matematikundervisning. Stockholm: Natur & Kultur. (kapitel 1, 3-8, 75 s)
Solem, Ida. H.; Alseth, Björnar; Eriksen, Elisabeta & Smestad, Björn (2019). Tal och tanke 2. Matematikundervisning från årskurs 4 till 6. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (kapitel 1, 2, 4 och 5, 180 s)
Wahlström, Ninni (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups. (kapitel 1, 2, 3 och 4, 114 s)
Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar som publiceras på lärplattformen Canvas.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).