Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML701C Matematik och lärande: Analys och statistiska metoder (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sin kunskap inom diskret matematik samt tillägna sig ämnesdidaktiska kunskaper som är relevanta för undervisning inom grundskolans senare år eller motsvarande.

Vidare syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper kring matematiksvårigheter och utveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer även för elever i matematiksvårigheter.

Slutligen skall kursen stimulera studenternas intresse för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet.

Under kursen fördjupas studierna i kombinatorik, talteori och algoritmer samt induktion och rekursion. Även mängdlära, logik och grafteori studeras.

Under kursen undersöker studenterna diskreta samband med hjälp av kalkylprogram och räknare. Räknare och dator används också för att studera grundläggande principer i programmering.

Under kursen studeras litteratur inom området matematik i ett specialpedagogiskt perspektiv. I en rapport beskriver studenterna vilka rutiner den egna partnerskolan har för att upptäcka och åtgärda matematiksvårigheter. Studenterna inventerar även vilka hjälpmedel i form av konkret materiel, datorprogram, anpassade läromedel etc. som skolan erbjuder elever i matematiksvårigheter. I rapporten ger studenterna också konkreta förslag på undervisningssekvenser som riktar sig speciellt mot elever med svårigheter i matematik.

Vidare studeras litteratur kring lärandeteorier och forskningsbaserade didaktiska texter. Studenterna analyserar sitt eget lärande med särskilt fokus på metakognition. Studenterna reflekterar också kring erfarenheter från VFU och relaterar sina iakttagelser till relevant litteratur. Gruppvis diskuterar och jämför studenterna sina olika erfarenheter. Gruppen sammanfattar sin diskussion och reflektion i en kortfattad skriftlig redovisning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner och grupparbeten/projekt samt enskilda undersökningar och arbeten, och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Studentens kunskaper inom diskret matematik prövas individuellt i en skriftlig salstentamen.

Studenten genomför en individuell undersökning av hur partnerskolan arbetar med elever i matematiksvårigheter och redovisar resultatet i en skriftlig rapport.

Studentens analys av sitt eget lärande och erfarenheter från VFU diskuteras och relateras till litteratur kring lärandeteorier och forskningsbaserade didaktiska texter. Jämförelse och reflektion sker i grupp, med kortfattad skriftlig redovisning från gruppen.

I en muntlig examination redovisas och diskuteras individuellt och i grupp tillämpningen av centrala områden inom diskret matematik samt hur digitala hjälpmedel kan bidra till denna tillämpning.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstart.

Obligatorisk litteratur:

Eriksson, Kimmo & Gavel, Hillevi (2002). Diskret matematik och diskreta modeller. Lund: Studentlitteratur (350 s)

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (100 s)

Magne, Olof (2006). Historical aspects on special education in mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 11(4), (s 7-35) (27 s)

NCM (2011). IKT i matematikundervisningen. http://www.ikt.ncm.gu.se

Sfard, Anna (2003). Balancing the unbalancable: The NCTM Standards in the light of theories of learning mathematics. In J. Kilpatrick et al. (eds.), A research companion to principles and standards for school mathematics Reston, VA: National Council of Teachers of Mathematics (NCTM)(s 353-392) (39 )

Shulman, Lee S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), (s 4-14) (10 s)

Skott, Jeppe (2008). Contextualising the notion of ‘belief enactment’. Journal for Mathematics Teacher Education, 12(1), (s 27-46) (19 s)

Grafritande räknare av någon inom gymnasieskolan använd modell.

Valbar litteratur:

Barnett, Stephen (1998). Discrete Mathematics, Numbers and beyond. London: Addison Wesley (100 s)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (207 s)

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur (195 s)

Niss, Mogens (1999). Aspects of the Nature and State of Research in Mathematics Education. Educational Studies in Mathematics, 40 (s 1-24) (24 s)

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå Universitet (273 s)

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning (201 s)

Thompson, Jan (1996). Matematiken i historien. Lund: Studentlitteratur (478 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.