Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett årskurs 4-6-perspektiv.

Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin kunskap om sannolikhetslära och statistik i ett perspektiv avseende undervisning i årskurs 4-6.

Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument.

Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett årkurs 4-6-perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.

Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Kursen behandlar även relevanta problem och begrepp inom sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala matematikdidaktiska teorier.

Inom kursens ram vidareutvecklar studenten sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter och olika textgenrer diskuteras med utgångspunkt i kursens litteratur.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I detta delprov examineras studentens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskap i sannolikhet och statistik.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 1, 4, 7, 8, 9 och 10.

Utifrån nationella mål och kunskapskrav i matematik, kurslitteratur samt kritisk gransking av läromedel utarbetar studenten uppgifter och bedömningsmatris vilken används dels för formativ bedömning inom något av områdena sannolikhet eller statistik för årskurs 4-6, dels för att reflektera över hur bedömningen kan kommuniceras med elever och föräldrar.

Arbetet genomförs i par och varje student lämnar in en skriftlig problematisering av arbetet med stöd i kurslitteratur. Problematiseringen inbegriper en redogörelse för sambandet mellan det matematiska språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv.

Kamratrespons med kritisk granskning av annat studentpars arbete och efterföljande revision av texten ingår i examinationen.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, och 10.

I grupp planerar och utför studenten en statistisk undersökning. Utifrån erfarenheterna drar studenten pedagogiska slutsatser och ger ett didaktiskt reflekterad förslag på en undersökning som skulle kunna genomföras av elever i relevant åldersgrupp. Arbetet ska inkludera en reflektion över sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse. Arbetet redovisas som en film/inspelning med stöd i en skriftlig text. Kritisk granskning av annan studentgrupps arbete ingår i examinationen.

Delprovet examinerar i synnerhet målen 4, 5, 6, 8, 9 och 10.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alrø, H., Blomhøj, M., Skovsmose, O., & Skånstrøm, M. (2001). Farlige små tal - helt konkret. Nämnaren,(4), 40-46.

Bergius, B., & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L., and Ryding, R. (red.) (2011). Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers engagement och lärande. Stockholm: Liber

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber

Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (290 s)

Emanuelsson, G., Johansson, B., & Ryding, R. (1992). Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur.

English, L. D. (1991). Young children's combinatoric strategies. Educational Studies in Mathematics, 22(5), 451-474

Fischbein, E., Nello, M. S., & Marino, M. S. (1991). Factors affecting probabilistic judgements in children and adolescents. Educational Studies in Mathematics, 22(6), 523-249. doi: 10.1007/BF00312714

Grevholm, Barbro (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt (320 s) [Används inte ht14]

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. ( I urval ca 50 s.)

Khan, S. (2014). Probability and statistics [online]. Khanacademy. Tillgänglig från: https://www.khanacademy.org/math/probability

Lehrer, R. (2007). Introducing students to data representation and statistics. In J. M. Watson & K. Beswick (Eds.), Mathematics: Essential research, essential practice: Mathematics: Essential research, essential practice (Proceedings of 30th Mathematics Education Research Group of Australasia, Hobart), (pp. 22-41). Adelaide: Merga. Tillgänglig från http:www.merga.net.au/documents/RP152007.pdf

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande 2 (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur (146 s)

Lundahl, Christian (2011) Bedömning för lärande Stockholm: Norstedts (208 s)

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008) Exploring Talk in School Kapitel 1,4, 8 och 10 (100 s)

Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen(104 s)

Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659

Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik. Skolverket (40 s). Tillgänglig från http:www.skolverket.se/publikationer?id=2833

Skolverket (2013). Sannolikhet och statistik. I Lärportalen för matematik: Moduler grundskola åk 4-6: Moduler grundskola åk 4-6 [Online]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http://matematiklyftet.skolverket.se/

Skolverket (2014). Bedömning för lärande i matematik: för årskurs 1-9. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig från: http:www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/for-larande-1.196206

Skolverket: (20 12) Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (134 s) http://www.skolverket.se

Skolverket: Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. (2012) (24 s.) http:www.skolverket.se/publikationer?id=2811

Skott, J., Jess, K., Hansen, H. C., & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare, delta didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Åberg-Bengtsson, L. (1992). Förstår barn diagram. Nämnaren,(4), 19-23. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1923_92_4.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (1994). Elevers svårigheter att tolka data i diagram och kartogram. Nämnaren,(3), 32-37. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/3237_94_3.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (1999). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(2), 27-32. Tillgänglig från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2732_99_2.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (2000). Att bygga, rita och tolka stapeldiagram. Nämnaren,(3), 24-29. Tillgänglig från: http:ncm.gu.se/pdf/namnaren/2429_00_3.pdf

Åberg-Bengtsson, L. (2011). Elevers möte med diagram. I B. Bergius, G. Emanuelsson, L. Emanuelsson, & R. Ryding (red.), Matematik ett grundämne: Nämnaren Tema 8 (s. 211-218). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Härtill kommer 300 sidor litteratur som studenten väljer från en lista publicerad på It’s learning.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.