Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: ML727C Matematik och lärande: Flerdimensionell analys (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper inom linjär analys speciellt fourieranalys samt tillämpningar på partiella differentialekvationer. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina didaktiska kunskaper och utveckla sin förmåga att skapa goda lärandesituationer utifrån en problematisering av skolans styrdokument och andra läranderesurser.
I linjär analys behandlas fourieranalys i form av fourierserier och fouriertransformer samt deras användning vid lösning av partiella differentialekvationer.
Vidare fördjupas kunskaper om teorier om lärande och undervisning i relation till forskningsbaserade didaktiska texter. Här ingår också kunskaper om hur planering av undervisning relateras till kunskapssyn och didaktiska val.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för och kommunicera begrepp i matematisk teori, bevis och lösningsmetoder i linjär analys
2. tillämpa matematiska begrepp och metoder i linjär analys
3. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val
Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av laborativt arbete, föreläsningar, arbete med digitala hjälpmedel
och gruppuppgifter. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studenter
och lärarutbildare.
I kursen ingår obligatoriska moment i form av inlämningsuppgifter
Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit in Exam), 4,5 hp. I detta prov examineras mål 1 och 2.
Prov 2: Skriftlig tentamen (Written Exam), 3 hp. I detta prov examineras mål 3.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på både Prov 1 och Prov 2.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Ball, Deborah Loewenberg Thames, Mark. Hoover, & Phelps, Geoffrey (2008). Content knowledge for teaching: What makes it special? Journal of teacher education, 59(5), 389-407 (18 s).
Hansén Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017): Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Studentlitteratur. Kapitel 4, 9, 12, och 17 (70 s).
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann, & Wickman, Per-Olof. (red.) (2014). Lärande i handling – en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitte-ratur. Kapitel 2 och 3 (20 s).
Lennerstad, Håkan & Jogréus, Claes (2013). Serier och transformer.: Studentlitteratur (170 s).
Lerman, Stephen (2000). The social turn in mathematics education research. In J. Boaler (red.), Multiple perspectives on mathematics teaching and learning (pp 19-44). Ablex Publishing (25 s).
Sparr, Gunnar & Sparr, Annika (2000). Kontinuerliga system. Studentlitteratur, kapitel 3 och 4 (50 s).
Vetenskapliga artiklar samt (ca 40 s).
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.