Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap om och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.
Kursens didaktiska innehåll och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik.
Genom undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik behandlas musikaliskt lärande med fokus på samspel, kreativitet samt analogt och digitalt skapande.
Genom musicerande och skapande undersöks och diskuteras musikens verktyg och artefakter, hantverk, teori och musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle.
I kursen får studenten möta, undersöka och använda ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt till musikundervisning, där kopplingen mellan rörelse och musik, samt olika aspekter av rytmik utforskas som didaktiska redskap.
I kursen problematiserar studenten lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete med hjälp av kunskaper om musikpedagogisk forskning, musikämnets kunskapsstruktur och artefakter samt musik som ett kommunikativt verktyg.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- använda analoga och digitala instrument för ljud- och musikskapande som didaktiska verktyg
- sjunga till eget och andras ackompanjemang samt göra arrangemang för flerstämmig sång och instrumentspel
- leda, planera och organisera sång och instrumentspel med hjälp av rörelse, analoga och digitala instrument.
- exemplifiera och diskutera barns analoga och digitala musicerande samt musikaliskt lärande med grund i ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden
- skapa och framföra en rytmik- och musikföreställning i grupp
- beskriva och analysera projektformens betydelse för barns rätt till musikaliska uttrycksformer.
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier samt arbete i projektform. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande. Studenten ska delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, skapande och reflektion i grupp. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.
Prov 1: Musikdidaktisk workshop med kompletterande paper (Music Didactic Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.
Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärande mål 5 och 6.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Burnard, Pamela. 2012. Musical creativities in practice. Oxford, Oxford Scholarship Online, tillgänglig via internet.
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). 2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 & 8, 37 s.) Tillgänglig via internet.
Johansson, Leif. 2005. Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur. (181 s)
Juntunen, Marja-Leena (2019). Dalcroze Eurhythmics - a method, an approach, a pedagogy, or a philosophy? Le Rythme 2019, s. 49-59. (10 s.)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag. (200 s.)
Mars, Annette. 2016. När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet, (Artikel 2 och 3, 46 s.)
Nivbrant Wedin, Eva. 2011. Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB. (kap 4, 7 och 11 – 13, 52 s.)
Sundmark, Björn & Mars, Annette (2023). The Play of Words, Music, and Images in Hans Alfredson's Flowery Frankfurters. Bookbird: A Journal of International Children's Literature, Vol. 61, nr 2, s. 3-14. (11 s.)
Väkevä, Lauri. 2010. Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. British Journal of Music Education, 27 (11 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).