EnB, ShA, MaC, NkB alt BiA+FyA+KeA - se även utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska introduceras till ämnet naturkunskap samt till dilemman i dagens samhälle, där naturvetenskap spelar en viktig roll. Studenterna ska utveckla kunskaper om naturvetenskap och förståelse för dess roll i kulturella och historiska processer samt i skapandet av framtidsvisioner. Kursen behandlar även vad som är vetenskap samt relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar.

Kursen behandlar historiska exempel på hur naturvetenskap och teknik formar och formas av det omgivande samhället och för hur naturvetenskap och teknik används i formandet av framtidsvisioner. Kursen introducerar till naturvetenskapliga metoder i form av demonstrationer, observationer, klassificeringar och mätningar. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och s.k. ovetenskap, naturvetenskapens karaktär, naturvetenskapens metoder och naturvetenskaplig kunskapsbildning är centrala frågor som belyses.

Därutöver tar kursen upp aktuella etiska och samhälleliga dilemman för att visa på skillnader mellan naturvetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar samt för att synliggöra intressekonflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av individuellt sökande efter information med hjälp av olika digitala medier samt föreläsningar, seminarier och laborationer. Problembaserat projektarbete är den huvudsakliga arbetsformen. Undervisningen är campusförlagd men innehåller nätbaserade uppgifter.

Examinationen av kursen är tvådelad. Den ena delen består av en individuell skriftlig uppgift, där ett aktuellt samhällsdilemma belyses och där intressekonflikter mellan naturvetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen synliggörs. Frågan ska sättas in i ett historiskt och framtida perspektiv. Denna uppgift ska även redovisas muntligt. Den andra delen av examinationen är en essä om skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap, där studenterna utifrån ett specifikt fall får diskutera dels skillnader mellan vetenskapliga argument och argument baserade på livsåskådning och värderingar och dels hur denna diskussion kan omsättas i en undervisningssituation med en heterogen elevgrupp.

Bartholomew, Hannah, Osborne, Jonathan and Ratcliffe, Mary (2004) Teaching students 'Ideas-about-science': five dimensions of effective practice. Science Education, 88 (5), (s 655-682)(27 s)

Jarman, Ruth & McClune, Billy (2007) Developing students’ ability to engage critically with science in the news: recognising and addressing the media awareness dimension. Paper presented at ESERA 2007. (17 s)

Kulick, Don (1997) Är måsar lesbiska? Om biologins relevans för mänskligt beteende. Res Publica nr 35/36 (11 s)

Lundin, Susanne (red) (2005) En ny kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val. Lund; Nordic Academic Press (100 s)

Martin, Emily (1994) Kroppens berättelser, kroppens gränser. Kulturella perspektiv, nr 3/1994. (8 s)

Osborne, Jonathan & Dillon, Justin (2008) Science Education in Europe: Critical Reflections. London: Nuffield Foundation. (30 s)

Osborne, Jonathan, Ratcliffe, Mary, Collins, Sue, Millar, Robin. and Duschl, Rick. (2003). What 'ideas-about-science' should be taught in school science? A Delphi study of the expert community. Journal of Research in Science Teaching, 40 (7), (s 692-720) (28 s)

Paulsen, Albert Chr. (2006) Naturfag i skolen i et kritisk demokratisk dannelseperspektiv NorDiNa – Nordic Studies in Science Education, nr. 4, s 69-84 (16 s)

Ratcliffe, Mary & Grace, Marcus (2003) Science Education for Citizenship. Teaching Socio-Scientific Issues. Maidenhead: Open University Press. (178 s)

Sjöberg, Svein (2010) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. (428 s)

Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Solna; Liber (184 s)

Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2008) Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Solna; Liber (288 s)

Referenslitteratur:

Abell, Sandra & Lederman, Norman (2007) Handbook of research on science education. Hillsdale; Lawrence Erlbaum Associates (ca 100 s i urval)

Aikenhead, Glen (2007) Science Education for Everyday Life: Evidence-Based Practice. New York; Teachers College Press (ca 75 s i urval)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.