Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO231B Naturorientering, teknik och lärande: Introduktion (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i naturorientering och teknik i ett 4-6 perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper och bedömning för och av varje elevs lärande.
Kursen syftar även till att studenterna utifrån exemplet mat ska fördjupa sina kunskaper vad gäller grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och processer och hur man använder naturvetenskapliga och tekniska kunskaper för att kritiskt granska information och ta ställning i hälso- och miljöfrågor. Kursens innehåll syftar till undervisning i fysik, kemi, biologi och teknik i årskurs 4 – 6.
Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument.
Näringslära, samt studier av människokroppens funktion och hälsa är en del i kursen. En annan del av kursen handlar om matproduktion och avfallshantering. Viktiga hälso- och miljöfrågor lyfts fram och diskuteras. Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera hälsofrågor utifrån naturvetenskapliga och tekniska perspektiv, samt kritiskt granska information kring mat och hälsofrågor (1)
- utifrån tema mat beskriva och förklara materians kretslopp och energins flöde, samt de system som krävs för matproduktion och avfallshantering (2)
- förklara funktionen och sambanden mellan organsystemen i människokroppen, såväl biologiskt, kemiskt som fysikaliskt, samt relatera funktionerna till cellens struktur och funktion (3)
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas kring mat och hälsofrågor (4)
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnesområdet mat och hälsa (5)
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan (6)
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande (7)
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av lärarledda arbetspass, självständigt arbete med fråge- och problemformulering. Stöd i arbetet sker bl.a. i form av gemensamma övningar, litteraturseminarium, föreläsningar, experimentellt arbete, laborationer och studiebesök.
Två examinationer ingår i kursen.
Prov 1: Skriftlig tentamen, 6hp (Written examination, 6 credits)
I detta prov examineras mål 1, 2 och 3 genom att studenten gör en individuell skriftlig tentamen.
Prov 2: Skriftlig pedagogisk planering, 9hp (Written educational planning, 9 credits)
I detta prov examineras mål 4 t.o.m. 7 genom att studenten individuellt skriver en planering i vilken kursens tema mat och hälsa omvandlas utifrån styrdokumenten till en konkret lärosituation, där också hänsyn tas till olika elevers intressen, förmågor och behov (koppling till VFU). En diskuterande del med koppling till litteraturen ska ingå i planeringen. Till planeringen fogas ett bedömningsunderlag. Till examinationen ingår också att studenten muntligen opponerar på annan students arbete.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på båda delexaminationerna.
Obligatorisk litteratur:
Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolan naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. (ca 350 s i urval)
Areskoug, Mats, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Rosberg, Maria (2013). Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Malmö: Gleerups. (ca 100 s i urval)
Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s i urval)
Grimvall, Göran (2013). Teknikens väsen: skolans teknikämne i tidigare årskurser. Lund: Studentlitteratur. (144 s)
Helldén, Gustav; Jonsson, Gunnar; Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
(ca 100 s i urval)
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (150 s)
Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
(ca 300 s i urval)
Lindegren, Roger (2013). När kemin stämmer: samtal om kemiska samband. Lund: Studentlitteratur. ( ca 100 s i urval)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk – Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur.
(ca 30 s i urval)
Lindström, Gunnar & Pennlert Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo. (66 s)
Sjukvårdsupplysningen (2012). Tema kroppen
http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/ (ca 100 s i urval)
Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (60s)
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 (73 s)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.