Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NO626B Naturorientering, teknik och lärande: Tekniska lösningar, hållbar utveckling och läromedel (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen handlar om utvärderingar, utvecklingsarbete och frågor som rör kvalitet i skola och lärares arbete med särskild inriktning mot NO/teknik. Särskild vikt läggs vid studentens förmåga att reflektera kritiskt och analysera utvärderingars potentiella konsekvenser för den lokala skolnivån. Kursen behandlar vidare kvalitetsarbete i relation till ämnes- och skolutveckling samt i relation till lärares och elevers villkor. Kursen tar dessutom upp hur reflektionsförmågan i relation till den egna professionsutvecklingen i NO/teknik kan utvecklas.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera en lokal, nationell eller internationell utvärdering utifrån dess betydelse för den lokala skolnivån (3hp)
- kritiskt värdera policys och praktiker som rör utvärderingar, kvalitetsarbete och skolutveckling (3hp)
- kritiskt reflektera över och värdera den egna professionsutvecklingen i ämnet (3hp)
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, laborationer, responsarbete, gruppövningar samt uppgifter som utförs individuellt och i grupp. Kursens genomförande bygger på att studenterna självständigt förbereder sig samt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Seminarierna kräver obligatorisk närvaro.
Prov 1: Poster (Poster), 3hp.
I detta prov examineras lärandemål 1.
Prov 2: Akademisk text (Academic Text), 6hp.
I detta prov examineras lärandemål 2 och 3.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 2.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Arnesson, Daniel (2016). PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar. Umeå: Umeå universitet. (225 s.)
Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante. (207 s.)
Bunar, Nihad (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift. 93(5), 564-573. (10 s.)
Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.) (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 3, 6-11) (100 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2020). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 15) (34 s.)
Vetenskapliga artiklar, nationella och internationella utvärderingar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 200 s.)
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.