Förskollärare, barnskötare och annan pedagogisk personal i förskolan.
Inget huvudområde.
Kommunförlagd förskolekurs.
Kursen ingår inte i något huvudområde.
Kursen syftar till att deltagaren ska fördjupa sina kunskaper och sin kompetens gällande barns utveckling och lärande i ett samhälle präglat av språklig mångfald/diversitet. Syftet är också att deltagaren ska utveckla insikt om vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för arbetet i förskolans verksamhet. Kursen syftar slutligen till att deltagaren ska utveckla kompetens gällande arbetssätt som stödjer även flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling.
Inom kursen behandlas teorier och aktuell forskning inom flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt. Deltagarna analyserar, reflekterar och granskar kritiskt sina egna värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga likheter och olikheter och hur dessa i sin tur påverkar förhållningssätt i verksamheten. I kursen behandlas också arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling samt vad ett interkulturellt arbetssätt i förskolan innebär.
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna
• kritiskt granska och analysera sitt förhållningssätt till kulturell och språklig mångfald samt diskutera lärandemiljöns betydelse för det dagliga arbetet
• presentera och diskutera grundläggande teorier i flerspråkighet och faktorer som påverkar första- och andraspråksutveckling
• utifrån olika teorier analysera och problematisera vad ett interkulturellt förhållningssätt kan innebära i praktiken
• redogöra för betydelsen av samverkan med vårdnadshavare gällande ett interkulturellt förhållningssätt och flerspråkighet
• redogöra för hur man tillämpar ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en verksamhet präglad av mångfald och diversitet.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av seminarier, gruppdiskussioner, workshops, kollegial respons och föreläsningar.
Kursens examineras genom muntlig presentation (kursmål 1, 4), och projektplan (kursmål 2, 3, 5).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Delblanc, Åsa, Harju, Anne och Åkerblom, Annika (2021). (Red). Möjligheter och utmaningar för förskola. I en tid av mångfald och rörlighet. Lund: Studentlitteratur. 151 s.
Kultti, Anne (2023). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber. 131 s.
Larsson Samoladas, Emilia och Bäversten, Moa (2021). Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta. Stockholm: Lärarförlaget. 200 s.
Lunneblad, Johannes. (2017). Integration of Refugee Children and their Families in the Swedish Preschool: Strategies, Objectives and Standards. European Early Childhood Education Research Journal 25 (3): 359–369. 11 s.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Skolverket.
Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur. 244 s.
Åkerblom, Annika & Harju, Anne (2019). The becoming of a Swedish preschool child? Migrant children and everydaynationalism, Children's Geographies, s. 1-12. Tillgänglig via internet
Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna. (HF 1:14).