Tillträde till kursen har rektorer som gått den statliga befattningsutbildningen, en äldre statlig rektorsutbildning eller som har dokumentation som visar att annan utbildning och yrkeserfarenhet gett de kunskaper som motsvarar befattningsutbildningen. Deltagaren ska efter avslutad statlig befattningsutbildning eller motsvarande ha arbetat minst ett år på halvtid eller motsvarande i yrket (SFS 2011:183)

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla kunskaper om och färdigheter i att analysera, planera, värdera och drivalokalt förbättringsarbete med fokus på skolans gemensamma elevhälsoarbete.

Kursens teoretiska och verksamhetsnära innehåll riktas mot att stödja rektors pedagogiska ledarskap. Kursen fokuserar rektors utmaningar i att leda skolans gemensamma elevhälsoarbete, framför allt hur rektor kan: främja tvärvetenskapligsamverkan i den egna skolan och med omgivande aktörer i ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete; få elevhälsans hälsofrämjande arbete att hänga ihop med skolans gemensamma elevhälsoarbete; samt skapa förutsättningar för elevhälsan att arbeta tillsammans med lärare och övrig personal mot skolans

gemensamma mål.

Kursen behandlar, problematiserar och söker lösningar på rektors uppdrag att utveckla och stödja elevhälsan och lärares lärande och framför allt samverkan mellan elevhälsa och lärare, i syfte att främja denna samverkan för barns och elevers utveckling och lärande. Kursen ger rektor verktyg i att tydliggöra roller, arbeta med normer, värderingar och kultur i ett distribuerat ledarskap. Kursen innehåller även moment relaterade till den lagstiftning som styr elevhälsan och vad denna lagstiftning innebär för det vardagliga elevhälsoarbetet.

Efter godkänd kurs ska deltagaren kunna:

1. redogöra för teoretiska perspektiv och forskningsansatser i relation till området elevhälsa och förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete, samt beskriva metoder och arbetssätt för förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete

2. beskriva den lagstiftning som styr elevhälsans arbete och vilka delar av hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen, barnkonventionen och sekretesslagstiftning som berör elevhälsans insatser

3. genom utvärdering och kvalitetsgranskning analysera och värdera den egna verksamhetens gemensamma elevhälsoarbete

4. planera ett systematiskt förbättringsarbete samt utforma

stödinsatser till elever i sådana svårigheter som påverkar skolgången

5. kritiskt granska och diskutera etiska perspektiv och ställningstaganden i relation till skolans gemensamma elevhälsoarbete och verksamhetens demokratiska, samhälleliga och kompensatoriska uppdrag utifrån gällande styrdokument

6. kritiskt granska och problematisera den egna ledarrollen utifrån vetenskapligt grundade teorier och uppdraget som ledare av skolans gemensamma elevhälsoarbete

Kursen innehåller såväl digitala som campusförlagda utbildningsträffar. Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och gruppövningar.

Prov 1: Paper (Paper) Lärandemål 1 och 3. (2 hp)

Prov 2: Muntligt seminarium (Oral Seminar). Lärandemål 2 och 5. (2 hp)

Prov 3: Paper och muntlig presentation. (Paper and Oral Presentation). Lärandemål 4 och 6. (3,5 hp)

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Gyllander Torkildsen, Lisbeth, & Nehez, Jaana (2020). Leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Studentlitteratur. (166 s.)

Hall, Erik; Hayyoun, Dounya; Hylander, Ingrid & Vikström, Semira (2022). Elevhälsa i praktiken. Konkreta exempel. Liber. (252 s.)

Hjörne, Eva, & Säljö, Roger (2014). Analysing and preventing school failure: exploring the role of multiprofessionality in pupil health team meetings. International Journal of Education and Research, 63, 5-14. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2012.09.005 (10 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (Red.). (2021). Elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling i teori och praktik. Gleerups. (280 s.)

Hoy, Wayne K. (2012). School characteristics that make a difference for the achievement of all students. A 40-year odyssey. Journal of Educational Administration, 50(1), 76-97 (18 s.)

Hylander, Ingrid, & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete i retorik och praktik. Studentlitteratur. (274 s.)

Klang, Nina, Gustafson, Katarina, Möllås, Gunvie, Nilholm, Claes, & Göransson, Kerstin (2017). Enacting the role of special needs educator – six Swedish case studies. European Journal of Special Needs Education, 32(3), 391-405. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/08856257.2016.1240343 (14 s.)

Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013). Making schools inclusive? Educational leaders' views on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive Education, 17(1), 95-110. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/13603116.2011.580466 (15 s.)

Socialstyrelsen och Skolverket (2017). Vägledning för elevhälsan. Tredje upplagan. (200 s.)

Kursdeltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för kursdeltagarna. (HF 1:14).

Om en deltagare har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.