Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan hösten 2014
Kursplan hösten 2014
Benämning
Religion och lärande: Existentiella frågor i globala perspektiv
Engelsk benämning
Religion and Education: Existential Questions in Global Perspectives
Kurskod
RL204C
Omfattning
6 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-07-04
Gällandedatum
2014-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL203C Religion och lärande: Religioner i världen (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna undersöker och analyserar existentiella frågor i globala perspektiv där aktuella händelser bildar underlag för problematisering. Etik och hållbarhet fokuseras och syftar till att studenterna når insikt i olika globala processers villkor samt olika aktörers synsätt kring dessa.
Innehåll
Existentiella frågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala och människan som en tolkande och meningssökande varelse betonas. Dagsaktuella frågor om globala samhällsproblem och internationella konflikter står i fokus samt relateras till etiska teorier om global rättvisa. Särskilt identifieras frågor som är centrala för religionskunskapsundervisningen i skolan. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera existentiella frågor som rör solidaritet, demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter, freds- och konfliktfrågor, miljö och resurshushållning samt utifrån dessa visa hur goda lärandesituationer skapas.
- problematisera och analysera aktuella händelser och fenomen i det internationella samhället samt relatera till ett religionsvetenskapligt innehåll.
- formulera problem, pröva hypoteser samt kritiskt granska och värdera inhämtad information.
- välja relevant litteratur och utifrån denna behandla det valda problemen.
Arbetsformer
Inom ramen för kursen organiseras föreläsningar och seminarier, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Bedömningsformer
Inom ramen för ett grupparbete genomför studenten en uppgift kring internationella samhällsfrågor. Uppgiften redovisas både muntligt och skriftligt, i en poster, som bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan (2011). Mänskliga rättigheter och religion. Malmö: Liber (252 s)
Collste, Göran (2004). Globalisering och global rättvisa. Studentlitteratur: Lund. (200 s)
Lövheim, Mia och Bromander, Jonas (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag (359 s)
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur (149 s)
Vilby, Knut m fl (2007). Den globala resan. Marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur (414 s)
www.millenniemalen.nu
Tillkommer litteratur som väljs i samråd med undervisande lärare.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.