Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL203C Religion och lärande: Religioner i världen (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar förmågan att undersöka och analysera existentiella frågor i globala perspektiv där aktuella händelser bildar underlag för problematisering. Etik och hållbarhet fokuseras och syftar till att studenterna når insikt i olika globala processers villkor samt olika aktörers synsätt kring dessa.
Existentiella frågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala och människan som en tolkande och meningssökande varelse betonas och relateras till olika religioner i världen. Dagsaktuella frågor om globala samhällsproblem och internationella konflikter står i fokus samt relateras till etiska teorier om global rättvisa. Särskilt identifieras frågor som är centrala för religionskunskapsundervisningen i skolan. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- identifiera existentiella frågor som rör solidaritet, demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter, freds- och konfliktfrågor, miljö och resurshushållning.
- problematisera och analysera aktuella händelser och fenomen i det internationella samhället samt relatera detta till religionsvetenskapen, religionskunskapsämnet och religionsdidaktik.
- formulera problem, pröva hypoteser, kritiskt granska och värdera inhämtad information, samt välja relevant litteratur och utifrån denna behandla valda problem.
- reflektera över och problematisera relationen mellan religion och vetenskap.
Inom ramen för kursen organiseras föreläsningar och seminarier, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Inom ramen för ett grupparbete genomför studenten en uppgift kring internationella samhällsfrågor. Uppgiften redovisas både muntligt och skriftligt, i en poster, som bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga.
I en annan uppgift analyserar studenterna ett religionsvetenskapligt problemområde med utgångspunkt i kurslitteraturen och genomför en skriftlig redovisning i par. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. (Mål 1, 2 och 3).
Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan (2011). Mänskliga rättigheter och religion. Malmö: Liber (252 s.)
Collste, Göran (2004). Globalisering och global rättvisa. Studentlitteratur: Lund. (200 s.)
Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.) (2012). Att undervisa om religion och vetenskap: med grund i ämnesplanen för religionskunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (159 s.)
Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lövheim, Mia och Bromander, Jonas (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag (359 s.)
Miner, Horace (1956). ”Body Ritual Among the Nacirema”. I American Anthropologist, 1956 58 (3), s. 503-507. (4 s.)
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur (149 s.)
Vilby, Knud m fl (2007). Den globala resan. Marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur (414 s.)
FN:s post-2015-arbete. http://www.millenniemalen.nu/vad-ar-post-2015/fns-post-2015-arbete/
Tillkommer litteratur som väljs i samråd med undervisande lärare.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).