Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL203C Religion och lärande: Religioner i världen (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar förmågan att undersöka och analysera existentiella frågor i globala perspektiv där aktuella händelser bildar underlag för problematisering. Etik och hållbarhet fokuseras och syftar till att studenterna når insikt i olika globala processers villkor samt olika aktörers synsätt kring dessa.
Existentiella frågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala och människan som en tolkande och meningssökande varelse betonas och relateras till olika religioner i världen. Dagsaktuella frågor om globala samhällsproblem och internationella konflikter står i fokus samt relateras till etiska teorier om global rättvisa. Särskilt identifieras frågor som är centrala för religionskunskapsundervisningen i skolan. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- identifiera existentiella frågor som rör solidaritet, demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter, freds- och konfliktfrågor, miljö och resurshushållning.
- problematisera och analysera aktuella händelser och fenomen i det internationella samhället samt relatera detta till religionsvetenskapen, religionskunskapsämnet och religionsdidaktik.
- formulera problem, pröva hypoteser, kritiskt granska och värdera inhämtad information, samt välja relevant litteratur och utifrån denna behandla valda problem.
- reflektera över och problematisera relationen mellan religion och vetenskap.
Inom ramen för kursen organiseras föreläsningar och seminarier, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Inom ramen för ett grupparbete genomför studenten en uppgift kring internationella samhällsfrågor. Uppgiften redovisas både muntligt och skriftligt i grupp, i form av en poster, som bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga. (Mål 1)
I en andra uppgift analyserar studenterna ett religionsvetenskapligt problemområde med utgångspunkt i kurslitteratur om mänskliga rättigheter och genomför en skriftlig och muntlig redovisning i grupp. (Mål 2)
I en tredje uppgift författas en kort individuell text kring aktuella samhällsfrågor, litteratur om dessa och deras plats i klassrummet. (Mål 3)
I en fjärde uppgift förbereder och genomför studenterna i grupp en debatt om religion och vetenskap. (Mål 4)
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan (2011). Mänskliga rättigheter och religion. Malmö: Liber (252 s.)
Collste, Göran (2004). Globalisering och global rättvisa. Studentlitteratur: Lund. (200 s.)
Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.) (2012). Att undervisa om religion och vetenskap: med grund i ämnesplanen för religionskunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (159 s.)
Fredrickson, George M. (2015). Racism: A Short History. Princeton: Princeton University Press (232 s)
Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lövheim, Mia och Bromander, Jonas (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag (359 s.)
Miner, Horace (1956). ”Body Ritual Among the Nacirema”. I American Anthropologist, 1956 58 (3), s. 503-507. (4 s.)
Utöver detta tillkommer litteratur artiklar och bokkapitel som läggs upp av kursansvarig på kursplattformen (ca 100 s) samt en debattbok som väljs i samråd med undervisande lärare (ca 100–150 s).
Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).