Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL206C Religion och lärande: Kulturmöten och identitet i skolan (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar och fördjupar sina kunskaper om religioner och livsåskådningar i världen och vidgar sin förståelse av religioners och livsåskådningars roll för individer, grupper och samhällen. Kursen syftar också till att studenterna kritiskt granskar och värderar representationer av religioner i läromedel och andra texter för att nå insikt i hur kunskap väljs och produceras. Studenterna utvecklar också sin didaktiska medvetenhet och tillämpar sina kunskaper i planering och genomförande av egen undervisning samt kring bedömning.
Kursen har två huvudteman av vilka det första utgörs av religioners och livsåskådningars betydelse för individ och grupp och samhälle. Här behandlas religioner såsom judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism och ursprungsfolkens religioner samt livsåskådningar såsom t.ex. ekologism, existentialism, feminism, humanism och marxism. Studenterna kommer under kursen att kritiskt granska källtexter, bilder, läromedel, vetenskapliga texter utifrån olika representationer av religioner och livsåskådningar.
Det andra huvudtemat i kursen konkretiserar frågor kring bedömning, framåtsyftande dokumentation och kommunikation av elevers kunskaper i förhållande till styrdokumenten.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och exemplifiera hur människors tro och religiös praktik har tagit sig uttryck i historia och nutid.
- jämföra olika religioner och olika livsåskådningar och kunna identifiera likheter och skillnader mellan dessa.
- källkritiskt granska och analysera representationer av religion i olika typer av texter t.ex. källtexter, vetenskapliga texter, läromedelstexter och bilder.
- planera och genomföra undervisning med utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor med relevans för kursens syfte, skapa bedömningsunderlag utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling och ge relevant respons.
- reflektera över hur elevers kunskaper kan dokumenteras och kommuniceras för att stödja elevers kunskapsutveckling i förhållande till nationella styrdokument.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, fältarbete, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.
För godkänt resultat på kursen krävs aktivt deltagande under kursens alla moment. Samtliga examinationsuppgifter skall vara godkända för att kursen ska anses vara avklarad.
En tentamen som behandlar de olika religionerna i världen genomförs i tre steg under en dag: en individuell skriftlig del, en muntlig del i grupp, samt en avslutande analysdel i grupp. (Mål 1 och 2).
Examinationer med fokus på rörlig bild, källtexter, läromedelstexter och vetenskapliga texter sker kontinuerligt i seminarieform, såväl muntligt som skriftligt, både individuellt och i grupp. (Mål 3)
Ytterligare en examination sker gruppvis, där studenterna planerar och genomför undervisning utifrån ett valt centralt innehåll med koppling till en aktuell och för kursen relevant samhällsfråga. I en egen skriftlig reflekterande text värderar studenterna kritiskt olika sätt att kommunicera elevers kunskapsutveckling (Mål 4 och 5.)
Bråkenhielm, Carl Reinhold m.fl. (2013). Livet enligt människan: om livåskådningsforskning. Nya Doxa. (urval 100 s.)
Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.) (2016). Att undervisa om människosyner och gudsuppfattningar. 1. uppl. Stockholm: Liber (241 s.)
Gardell, Jonas (2009). Om Gud. Nordstedts. (295 s.)
Groth, Bente (2002). Judendomen – Kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (Urval 200 s.)
Härenstam, Kjell (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik, om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur. (199 s.)
Jacobsen, Knut A & Thomas Andersson (2002). Buddhism – kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och Kultur. (318 s.)
Jacobsen, Knut A (2004). Hinduismen – historia, tradition, mångfald. Stockholm: Natur och Kultur. (394 s.)
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. (3:e utökade uppl.) Malmö: Gleerups utbildning (224 s.)
Liljefors Persson, Bodil (2008). ”Kolonialism, stereotyper, myter och bilder: om representation av Amerikas indiankulturer i svenska läromedel.” I Aktuellt om historia: historieundervisning och Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet:1. Historielärarnas förening. (8 s. finns som pdf)
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)
Otterbeck, Jonas (2004). ”Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om Islam.” I Didaktikens Forum 1, 2004. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm
Roald, Anne Sofie (2005). Islam: historia, tro och nytolkning. Stockholm: Natur och kultur. (Urval 200 s.)
Rasmussen, Tarald & Einar Thomassen (2007) Kristendomen. En historisk introduktion. Skellefteå: Artos & Norma. (416 s. i urval)
Woodhead, Linda (red.) (2009). Religions in the Modern World. Traditions and transformations. 2nd edition. Routledge, (Urval 150 s.)
Tillkommer aktuellt textmaterial 250 s. med bl.a. källtexter och artiklar.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.
För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för lärarexamen.