Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204C Globala utmaningar i en ämneskontext (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar förmågan att undersöka och analysera existentiella frågor i globala perspektiv där aktuella händelser bildar underlag för problematisering. Etik och hållbarhet fokuseras och syftar till att studenterna når insikt i olika globala processers villkor samt olika aktörers synsätt kring dessa. I kursen ingår också att författa en vetenskaplig text med relevans för läraruppdraget i religionskunskap.
Existentiella frågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala och människan som en tolkande och meningssökande varelse betonas. Dagsaktuella frågor om globala samhällsproblem och internationella konflikter står i fokus samt relateras till etiska teorier om global rättvisa. Särskilt identifieras frågor som är centrala för religionskunskapsundervisningen i skolan. Härigenom kopplas också didaktiska frågor och val till kursens teoretiska innehåll.
Studenterna författar en vetenskaplig text i form av ett projektarbete med relevans för undervisning i religionskunskap i skolan företrädesvis utifrån innehållet i genomgångna kurser.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera existentiella frågor som rör solidaritet, demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter samt freds- och konfliktfrågor.
- problematisera och analysera aktuella händelser och fenomen i det internationella samhället samt relatera detta till religionsvetenskapen och religionskunskapsämnet.
- formulera problem, pröva hypoteser, samt kritiskt granska och värdera inhämtad information.
- välja relevant litteratur och utifrån denna behandla valda problem med godtagbar forskningsmetodik.
Inom ramen för kursen organiseras föreläsningar och seminarier, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Inom ramen för ett grupparbete genomför studenten en uppgift kring internationella samhällsfrågor. Uppgiften redovisas både skriftligt och muntligt, i en poster, som bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga. (Mål 1 och 2)
Ett individuellt projektarbete genomförs och dokumenteras i en vetenskaplig text. Studenten väljer i samråd med lärare ett ämnesområde som avgränsas, problematiseras, analyseras samt dokumenteras i en vetenskaplig text. Som stöd för detta arbete organiseras handledning och responsgrupper. Detta arbete examineras vid ett seminarium där författaren också opponerar på ett annat projektarbete. Projektarbetet bedöms med avseende på innehåll, språklig klarhet, vetenskaplighet och relevans för läraryrket. (Mål 3 och 4)
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Andersson, Dan-Erik och Modée, Johan (2011). Mänskliga rättigheter och religion. Malmö: Liber (252 s.)
Collste, Göran (2004). Globalisering och global rättvisa. Studentlitteratur: Lund. (200 s.)
Lövheim, Mia och Bromander, Jonas (2012). Religion som resurs: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag (359 s.)
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur (149 s.)
Vilby, Knud m.fl. (2007). Den globala resan. Marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur (414 s.)
FN:s post-2015-arbete. http://www.millenniemalen.nu/vad-ar-post-2015/fns-post-2015-arbete/.
Tillkommer litteratur för de enskilda arbetena som väljs i samråd med undervisande lärare (ca 400 s)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.