Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL221C Religion och lärande: Existentiella frågor i globala perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna fördjupar sina kunskaper om hur världshistoriska processer och samhällsförändringar leder fram till religionens roll i det moderna och globala samhället. Kursen syftar vidare till att studenterna utvecklar förståelse för och kunskap om hur sådana processer påverkar människors religiositet och sökande efter livsmening samt vilka uttryck detta kan ta sig. I kursens diskuterar och reflekterar studenterna även över kunskapssyn och lärande och betydelsen av detta i relation till elevers olika förutsättningar och behov.

Kursen ger en överblick över den globala historien från tidig modern tid till idag och hur denna har påverkat individer och samhällen. Centralt i kursen är Europas möte med övriga världen och hur detta påverkar människans existentiella villkor. Framväxandet av nya religiösa rörelser och New Age kommer att behandlas under kursen. Detta speglas företrädesvis genom exempel från idéhistoria, religionshistoria, skönlitteratur, populärkultur samt i teorier om kulturmöten och ideologiska processer. I kursen koncentreras diskussionerna kring frågor om makt, sekularisering och identitet utifrån perspektiven genus, etnicitet och migration. Särskilt studeras olika perspektiv på ”Vi och de Andra”. Undervisningen fokuseras kring teoretiska begrepp som ”den Andre”, marginaliserad historia, postkolonialism och historieskrivning med underifrånperspektiv. I kursen ingår att studenterna, utifrån alla elevers förutsättningar och behov, reflekterar och kritiskt värderar val av innehåll, arbetsformer och bedömning där hänsyn tas till sociala, språkliga och genusbetingade faktorer.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierade arbetsformer som utgörs av föreläsningar och seminarier, workshops, informationssökning, arbete i grupp och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

En examination fokuserar kulturmöten av olika slag och där studenten individuellt författar en kort vetenskaplig text. (Mål 1,4) I en andra examination författar studenten en kortare artikel/vetenskaplig text, som behandlar aktuell forskning kring globalisering och nya religiösa rörelser. (Mål 2, 4) I en tredje examination producerar studenterna i grupp ett läromedel om nya religiösa rörelser och New Age. (Mål 2, 3, 4, 5, 6 Framförallt mål 5 och 6 examineras vid den obligatoriska workshop som förbereder denna examination) Samtliga examinationer presenteras vid seminarier såväl muntligt som skriftligt och bedöms utifrån didaktiska val, teoretisk medvetenhet och presentationsförmåga. I en fjärde examination bedöms studenternas kunskaper om kartläggning av och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. (Mål 7, 8).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Beyer, Peter (2006). Religion in Global Society. London: Routledge. (Urval 100 s)

Cowan, Douglas E. & Bromley, David G. (2009). Cults and New Religions. A Brief History. Blackwell Publishing. (260 s)

Ericsson C, Ericsson Baaz, & Thörn (red) (1999). Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nya Doxa. (Urval 100 s)

Frisk, Liselotte & Åkerbäck, Peter (2013). Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige. Dialogos förlag. (240 s)

Hammarén, Nils & Thomas Johansson (2009). Identitet. Solna: Liber. (128 s)

Hanegraaff, Wouter J. (2013). Western Esotericism. A Guide for the Perplexed. Bloomsbury (211 s)

Johansson, Monica (2013). Specialpedagogik 1 – att arbeta för likvärdighet och delaktighet. Solna: Liber. (216 s)

Loomba, Ania (2008). Kolonialism/Postkolonialism - introduktion till ett forskningsfält. Tankekraft förlag. (220 s)

Woodhead, Linda et al (2010). Religions in the Modern World. Traditions and transformations. Routledge – kap. 12, 13, 14, 15, 16 (110 s)

Tillkommer aktuella artiklar och valbar litteratur i samråd med examinator i relation till examinationsuppgifterna inom ramen för kursen. (ca 500 sidor) t.ex. rörande specialpedagogiska frågor.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.