Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB221B Samhällsorientering och lärande: Människans levnadsvillkor i tid och rum (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper inom de samhällsorienterande ämnena samt utveckla en förmåga att organisera ämnesövergripande kunskapsområden utifrån ett internationellt perspektiv. Deltagarna ska tillägna sig kunskaper om hur händelser i olika delar av världen speglas i en nationell kontext. Kurserna syftar också till att utveckla och konkretisera bedömningspraktik.
I kursen behandlas händelser i det internationella samhället utifrån centrala begrepp som postkolonialism, internationell politik, migration, tros- och livsåskådning. Frågorna belyses ur såväl historiskt perspektiv som nutidsperspektiv. Frågor som rör etnicitet och kulturell identitet behandlas i ett internationellt såväl som nationellt perspektiv. Begreppet kulturmöten problematiseras och sambandet mellan integrationspolitik och dess praktiska konsekvenser studeras. Vidare behandlas formativ och summativ bedömning inom ramen för en pedagogisk planering.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten
- Beskriva och problematisera hur händelser i det internationella samhället påverkar migrationsmönster och förändrar människors livsvillkor
- identifiera och analysera konsekvenserna, för såväl individer som för det svenska samhället i samband med migration och integration
- planera och bedöma ämnesövergripande undervisning
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier samt fältarbete. Kursens genomförande förutsätter ett gemensamt kunskapsbyggande genom att deltagarna aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och digitala arbetsmöten.
Deltagaren examineras enligt följande:
Delprov 1. Muntligt, i grupp, presenterar och diskuterar deltagaren ett ämnesövergripande arbete. Detta prov svarar mot de två första kursmålen.
Delprov 2. Individuell och skriftlig examination. Detta prov svarar mot det tredje kursmålet.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Blank, Sara m.fl. (2019). SO för lärare 1-3. Malmö: Gleerups (152s.)
Bolling, Anders & Esbjörnsson, Erik. (2018). Miljardlyftet. Så förändras världen av ett växande Afrika. Ordfront förlag. (220 s.)
Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles. (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur. (446 s).
Jönsson, Anders & Odenstad, Christina. (2014). Bedömning i SO: För grundskolan.
Laid, Bouakaz. (2012). Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. [Elektronisk resurs] (32 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur. (Valda delar, ca 30 s.).
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (206 s.)
Marks, Robert B. (2004). Den moderna världens ursprung. Arkiv förlag/A-Z förlag. (206 s.)
Olson, Maria & Irisdotter Aldenmyr, Sara (red.) (2017). SO-undervisning på mellanstadiet. Forskning och praktik. Malmö: Gleerups. (161 s)
Skolverket: Att förstå sin omvärld och sig själv: Samhällskunskap, historia, religion och geografi. (2013). Stockholm: Skolverket [Elektronisk resurs] (175s.)
Svanberg, Ingvar. (2005). Tusen år av invandring: En svensk kulturhistoria. Dialogos Förlag. (466 s.)
Tillkommer valbar litteratur och film.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).