Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt ska fördjupa sina kunskaper inom geografi och samhällskunskap med fokus på människors levnadsvillkor i ett vidare perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska koppla innehållet till bedömning och olika elevers kunskapsutveckling.

Kursens huvudtema är människans levnadsvillkor tolkade i ett globalt perspektiv. Kursens delmoment utgörs av ämnena samhällskunskap och geografi.

Intressekonflikter kring hållbar utveckling inom och mellan länder och grupper samt konsekvenser för befolkningen behandlas. Stor vikt läggs vid orsakssammanhang samt konsekvenser av gjorda val, både på individnivå och global nivå. Vidare studeras demokratiska processer kopplade till mänskliga rättigheter utifrån ett globalt perspektiv.

Med utgångspunkt från styrdokumenten och med fokus på en skola för alla bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktiska frågeställningar.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbeten och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutses ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Studenten examineras enligt följande:

PBL; Studenterna skall i grupp genomföra ett PBL-arbete utifrån kursens centrala tema, hållbar utveckling. Tydlig koppling till använd litteratur krävs. PBL-arbetet redovisas muntligt i grupp.

Planering; Individuellt skriver studenten en planering i vilken kursens tema omvandlas från styrdokument till en konkret lärsituation där hänsyn tas till olika elevers intressen. I planeringen ingår information om hur studenten bedömer elevernas prestationer formativt.

Litteraturseminarium där Vincent Dahlbäcks bok diskuteras och analyseras utifrån frågeställningar som studenten före seminariet dokumenterat på IL. Frågeställningarna har sin utgångspunkt i kursens mål.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

*Gemensam litteratur i samtliga fördjupningskurser

Aggestam, Karin. (2004): (O)rättfärdiga krig. Lund: Studentlitteratur. (kap. 5-8, 85 s)

Dahlbäck, Vincent. (2010). Känslor gräver inga gravar. Förlag: Carlsson (222 s)

Education for change. En handledning för undervisning och lärande för hållbar utveckling.

http://www.eukn.se/ebiblioteket/fardighets_och_kompetensutveckling/praktik/education_for_change_en_handledning_for_undervisning_och_la.aspx

Fountain, Susan (2007): Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur (150 s)

Gleerups stora skolatlas (2004). Gleerups

*Hattie, John (2011) Synligt lärande. http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

*Jönsson, Anders. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

Larsen, Ann Kristin (2009): Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups förlag (125 s)

Marks, Robert B. (2004): Den moderna världens ursprung. Lund: Arkiv (206 s)

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif. (2011). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur

*www.skolverket.se Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011)

www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

www.skolverket.se Allmänna råd och kommentarer. (50 s)

*www.skolverket.se Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. (2010). (60 s)

Valbar

Collste, Göran. (2004): Globalisering och global rättvisa. Lund: Studentlitteratur.

(200 s)

Fredericks, Anthony D. (2007): Much More Social Studies Through Children's Literature: A Collaborative Approach. Libraries Unlimited Inc. (276 s)

Gersmehl, Phil. (2008): Teaching Geography. Guilford Press. (320 s)

Nilsson, Jan. (2007): Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur (246 s)

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt. (2007). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur AB (144 s.)

www.regeringen.se/sb/d/2355;jsessionid=aKVpeN5pqWF FN:s millenniemål.(senaste versionen). (25 s)

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1855 Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande (2004). (87 s)

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.98098!/Menu/article/attachment/hallbar_utveckling_i_praktiken.pdf Hållbar utveckling i praktiken. (120 s)

www.skolverket.se Samhällsorienterande ämnen: En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. (2008). (73 s)

Stier, Jonas & Sandström Kjellin, Margareta. (2009): Interkulturellt samspel i skolan.

Lund: Studentlitteratur. (139 s)

Vilby, Knud. (2007): Den globala resan: marginalisering och miljöhot. Lund:

Studentlitteratur. (370 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.