Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur migration, kulturmöten, identiteter och livsfrågor kommuniceras i tid och rum genom berättelser och föreställningar. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska lära sig grunderna i läromedelsanalys, fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling samt utveckla sin förmåga att använda bedömning som del av sin undervisning och elevers lärande i ett F-3 respektive.
Inom ämnena historia och religionskunskap behandlar kursen människors levnadsvillkor och kulturmöten samt livsfrågor och identiteter, gestaltade i föreställningar och berättelser.
Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument.
Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3 perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv.
Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- kunna analysera hur identiteter skapas utifrån livsfrågor och levnadsvillkor i kulturmöten, i tid och rum, samt gestaltas och brukas i föreställningar och berättelser.
- kunna bedöma och analysera elevtexter/arbeten utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling för att ge framåtsyftande respons
- i ett skriftligt omdöme kunna sammanställa, synliggöra och kommunicera elevens kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål och kunskapskrav
- kunna analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken
- kunna redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i det egna undervisningsämnet kan organiseras för att främja elevernas lärande
- kunna redogöra för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur olika slags texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling
- kunna reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning
- kunna värdera och kritiskt granska läromedel i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, workshopar i estetisk kommunikation, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.
Delexamination A, muntlig i grupp: Med utgångspunkt i enkritisk granskning av läromedel framställs och presenteras kompletterande läromedel som ska handla om de centrala ämnesspecifika begreppen i kursen. Användning avgestaltande uttrycksformer samt resonemang om det ämnesspecifika språket i förhållandet till elevers kunskapsutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv ingår. (Redovisningen berör målen: 1, 5, 6, 8)
Delexamination B, muntlig i grupp: Fokus ligger påatt framställa och diskuteraunderlag för bedömning av elevers kunskapsutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv utifrån hela eller delar av undervisning där ovanstående läromedel ingår. Bedömingen ska relateras till nationella mål och kunskapskrav. (Redovisningen berör målen: 2, 3, 4, 7)
Delexamination C, individuell skriftlig examination: Studenten producerar dels en pedagogisk planering utifrån de centrala ämnesspecifika begreppen i kursen, som visar hur lärandet kan organiseras. Dels argumenterar studenten i en separat text för sina val av innehåll, arbetsformer och bedömning samt hur gestaltande uttrycksformer kan användas i det egna undervisningsämnet för att stödja olika elevers språk- och kunskapsutveckling. (Alla mål examineras.)
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Dahlin Bo (2004): //Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle.// Lund: Studentlitteratur. (151 s)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010): //Språkinriktad undervisning: en handbok.// 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (226 s)
Hartman, Sven & Torstensson, Tullie (2007): //Barns tankar om livet.// Stockholm: Natur och Kultur. (207 s)
Jönsson, Anders och Odenstad, Christina (2013): //Bedömning i SO : För grundskolan// Malmö: Gleerups. (184 s)
Löfstedt, Malin (red.) (2011): //Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan//. Lund: Studentlitteratur. (206 s)
Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (2008): //Exploring Talk in School.// SAGE Publications Ltd. (100 s. Kapitel 1, 4, 8 och 10)
Skolverket (2006): //I enlighet med skolans värdegrund?// (66 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659//
Skolverket (2012): Utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen.// (24 s) http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2811
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1992)://Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria.// 1. uppl. Stockholm: Gidlund. (430 s)
Skolverket (20 12): //Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.// (146 s) http://www.skolverket.se//
Törnquist, Els-Mari (2011); Estetiska lärprocesser.// I Sven Persson & Bim Riddersporre (red). Utbildningsvetenskap för Grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och kultur (21s)//
Wiklund, Ulla (2009):När kulturen knackar .på skolans dörr.// Klippan: Rikskonserter. Sveriges Utbildningsradio AB (110s).//
Estetiska processer – musik och identitet, ca 75 s valfri litteratur ingår. Studenten söker och väljer egen text i samråd med kursgivare.
Valbar litteratur:
Lundahl, Christian (2011):Bedömning för lärande.// Stockholm: Norstedts. (208 s)//
Pedagogiska magasinet (2013): Nyttan av de sköna konsterna.// http://www.lararnasnyheter.se/tema/nyttan-skona-konsterna
Sjöqvist, Lena (2006): //I den tiden var träd kol mycket” − när språk och tanke inte håller jämna steg; om att bedöma en andraspråkstext.// http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.84018.1333709994!/menu/standard/file/2006_4_Sjoqvist.pdf//
Skolinspektionen (2011): Innehåll i och användning av läromedel. En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5.
http:www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/kemi4-5/kvalgr-laromedel-slutrapport.pdf
Skolverket: (2013): //Bedömning i grundskolan//
http:www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning
Staf, Susanne (2011): Att lära historia i mellanstadiet. Undervisningsresurser och elevtexter i ett medeltidstema.// Institutionen för nordiska språk, Stockholm//
http:su.diva-portal.org/smash/get/diva2:463567/FULLTEXT02
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.