Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag vidareutvecklar sina kunskaper i ämnena historia och religionsvetenskap samt hur barn i de yngre åldrarna kan undervisas i dessa ämnen. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kännedom och kunskap om läromedels funktion och roll.
Kursen använder staden som tema för att undersöka livsvillkor, trosfrågor och etiska frågor kopplade till hållbarhet och samlevnad i heterogena samhällen. Studenterna kommer att arbeta med hur historiebruk, källanalys, historiskt berättande, vardagliga moraliska frågor och livsfrågor kan bearbetas i klassrum. Läromedels roll, funktion och historia diskuteras. Olika aspekter av läromedel, t.ex. bildanvändning, digitalisering, genusförståelse, jämställdhet och jämlikhet problematiseras.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna…
- göra tolkningar av kvarlevor, källor och berättelser för att kunna analysera förändringar i levnadsvillkor i historisk tid samt historiebruk,
- göra tolkningar av olika religioners centrala trosföreställningar och praktiker för att kunna analysera etik, livsfrågor och livsförståelse,
- planera undervisning i de samhällsorienterande ämnena med fokus på hållbarhet, levnadsvillkor och identitet i lokalsamhället,
- analysera, problematisera och värdera läromedel i relation till ämnesinnehåll samt elevers förståelse och kunskapsutveckling.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, självstudier, arkiv- och studiebesök samt fältarbete till exempel stadsvandringar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Muntlig och skriftlig presentation (Oral and Written Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.
Prov 2: Didaktisk portfolio (Didactic Portfolio), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3. Omprov sker i form av salstentamen.
Prov 3: Muntlig läromedelsanalys (Oral Analysis in Teaching Materials) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (360 s.)
Andersson, Daniel och Sander, Åke (red.) (2015). Det mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. s. 135–280. (145 s.)
Ewen, Shane (2016). What is Urban History? Cambridge: Polity Press. Kap. 1, 2 & 5. (51 s.)
Forsell, Håkan (2022). “Stad: Från förhistoriska bosättningar till globala megaregioner”, ur Natur & kulturs globalhistoria 1, redigerad av Klas-Göran Karlsson. Stockholm: Natur och kultur, (50 s.)
Franck, Olof och Löfstedt, Malin (2015). Etikdidaktik: Grundbok om etikundervisning i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. s. 75–126. (51 s.)
Götlind, Anna (2018). Källor & källkritik: Hur det var att vara ung förr. Stockholm: Natur och kultur. (96 s.)
Harvey, David (1979). “Monument and Myth.” Annals of the Association of American Geographers 69 (no. 3, 1979): 362–381. Tillgänglig via internet. (19 s.)
Liljefors-Persson, Bodil (2020). ”Det mångreligiösa Malmö”, ur: Malmö stads historia, nionde delen: 1990–2020: Band 1. Redigerad av Roger Johansson. Malmö: Kira förlag s 201–232. (31 s.)
Sanderoth, Ingrid, Båth, Sten och Werner, Margit (2020). Plats – identitet – lärande: Närområden och känsla av sammanhang. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. (332 s.)
Sawyer, Lena och Kamali, Masoud (red.) (2006). Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2006:40. Kap. 1. Tillgänglig via internet. (38 s.)
Stolare, Martin och Wendel, Joakim (2023). (red.) Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–9. 2 uppl. Malmö: Gleerups. Kap. 3, 4, 7 och 8. (70 s.)
Wedin, Åsa (2017) Arbete med identitetstexter: Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand 12, no. 1, 2017: 45–61. Tillgänglig via internet. (16 s.)
I övrigt tillkommer artiklar och litteratur om ca 400 sidor, som väljs i samråd med lärare.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.