Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL201C Svenska och lärande: Språk, utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om skönlitteratur och andra medietexter och deras betydelse för ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig sådana kunskaper att de kan använda och iscensätta skönlitteratur och andra medietexter i ämnesövergripande och tematisk undervisning i svenska.

I kursen behandlas skönlitteratur och andra medietexter – såväl analoga som digitala - i tematiska och ämnesövergripande sammanhang varvid sådana texter som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. Här diskuteras vikten av att läraren i arbete med skönlitteratur och andra medietexter medvetet väljer texter som anknyter till och utmanar de erfarenheter och omvärldsbilder som eleverna har. I kursen introduceras litteratur- och filmvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenterna använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad. Berättartekniska grundfrågor tas upp liksom även tolkning och meningsskapande vid textläsning samt forskning om hur unga tillägnar sig litterära texter. Studenterna får då också använda olika analysverktyg i en pedagogiskt riktad textanalys där de belyser en text ur en konkret lässituation i skolan. I kursen får studenterna tillfälle att problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Härvid reflekterar studenterna över deras innebörd för olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap, och därmed tydliggörs också olika synsätt vad gäller kunskap, lärande och bedömning. Sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling uppmärksammas och studenterna ges tillfälle att utforska skönlitteraturens och andra medietexters möjligheter i ett språk- och kunskapsutvecklande sammanhang.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av tre delar. Den första är ett litteraturseminarium där skönlitteratur och andra medietexter i kursen analyseras och deras användning i undervisning diskuteras. Den andra delen består av en individuell, skriftlig pedagogiskt riktad textanalys. Den tredje delen utgörs av en muntlig och skriftlig presentation i grupp av ett tematiskt arbete och de didaktiska och metodiska val som gjorts utifrån några för kursen relevanta teorier. I presentationerna formuleras också bedömningskriterier med hjälp av relevanta begrepp och bedömningsprinciper. Den muntliga presentationen har inslag av gestaltning, som kan bestå av till exempel högläsning, berättande och dramatisering av lyrik och berättande texter.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999), Filmanalys. En introduktion. Studentlitteratur

Chambers, Aidan (2001). Böcker inom oss – om boksamtal. Rabén & Sjögren (163 s.)

Greczanik, Lisa (2008). “Det häftigaste är att författarna kan se vad vi gör!” Om nyttan och nöjet med bloggen som språkutvecklare. I: Undomskulturer – äger eller suger? Svensklärarföreningens årsskrift 2008(13 s.)

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur ( i urval, ca 60 s.)

Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, utgiven av Skolverket (15 s.)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Norstedt. (208 s.)

Molloy, Gunilla (2008, 2 uppl.). Reflekterande läsning och skrivning. Studentlitteratur (296 s.)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur (s. 9-133)

Nilsson, Jan (2007 2 uppl.). Tematisk undervisning. Studentlitteratur (kap. 2&5 33 s.)

Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg? : litteraturundervisning i ett nytt medielandkap. Natur & Kultur (160 s.)

Läroplaner och kursplaner i svenska. Skolverket. (www.skolverket.se)

Skönlitteratur

Berggren, Mats (2003). Det finns inga skridskor i öknen. Rabén&Sjögren (128 s.) (7-9)

Collins, Suzanne (2009). Hungerspelen. Månpoccket (304 s.)

Jägerfeld, Jenny (2010). Här ligger jag och blöder. Gilla (251 s.)

Khemiri, Jonas Hassen (2003). Ett öga rött. Norstedts (253 s.)

Lindgren, Astrid (1973). Bröderna Lejonhjärta. Rabén&Sjögren (256 s.) (7-9)

Nilsson Per (1992). Hjärtans fröjd. Rabén&Sjögren (148 s.)

Rosoff, Meg (2012). Så har jag det nu. En bok för alla (189 s.)

Satrapi, Marjane(2004). Persepolis, del 1. Ordfront Förlag AB (71 s.)

Film

Cantet, Laurent( 2008), Mellan väggarna Frankrike

Ross, Gary (2012), Hungerspelen (USA)

Valbara filmer

Aschan, Lisa (2011), Apflickorna. Sverige

Caro, Niki (2002), Whale rider. Nya Zeeland

Davaa, Byarnbasuren&Falorni,Luigi(2003), Den gråtande kamelen.Tyskland, Mongoliet

Anders (2011), Jag saknar dig. Sverige

Kusturica, Emir (1998), Svart katt, vit katt. Frankrike

Lund, Katia& Meireller, Fernando (2002), Guds stad (Ciudade de deus). Brasilien

Makhmalbaf, Mohsen (2001), Kandahar. Iran

Nair, Mira (2001), Monsunbröllop. Indien, USA, Frankrike, Italien

Odell, Anna (2014). Återträffen. Sverige.

Salles, Walter (1997) ,Central do Brazil. Brasilien

Schildt, Peter (2010), Tusen gånger starkare. Sverige

Tamahori, Lee (1994), Krigarens själ, (Once were warriors).Nya Zeeland

Zvjagincev, Andrej (2003), Återkomsten. Ryssland

Referenslitteratur

Bergman, Lotta m fl (2009). Makt, mening, motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Liber (kap 1&3, ca 60 s.)

Erberth, Bodil & Rasmusson,Viveka (2007, 3:e uppl), Undervisa i pedagogiskt drama. Studentlitteratur

Granath Thomas (1998). Manus och dramaturgi för film. Liber-Hermod (156 s.)

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande i responsgrupper. Studentlitteratur

Persson, Magnus (2000). Populärkultur i skolan. Traditioner och perspektiv. I: Persson, Magnus (red). Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur (s. 15-101)

Wolf, Lars (2003), …och en fräck förgätmigej. Studentlitteratur

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).