Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och avser undervisning i ämnet svenska.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper och insikter om språk, språkutveckling och socialisation samt centrala ämnesdidaktiska begrepp. Ett annat syfte är att studenterna ska få möta och skapa förståelse för grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på de tidiga skolåren (F-3). Studenterna ska också tillägna sig kunskaper om skönlitteratur och andra medietexter och deras betydelse för barns språkliga utveckling. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig sådana insikter att de kan använda skönlitteratur, berättande och drama inom ramen för sammanhängande kunskapskontexter.
I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling, modersmålets betydelse för språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar och för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola.
Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets och skönlitteraturens och andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läses olika texter och i dialog med andra tolkar och diskuterar studenten dessa. Hur olika texter kan användas, främst i förskoleklass och skola (F-3) diskuteras.
Språk, språkutveckling, modersmålets betydelse för språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet studeras. Sambandet mellan språk och kulturella referensramar belyses. Barns- och ungas muntliga och skriftliga textproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv och bedömning av denna diskuteras och analyseras.
I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för de grundläggande dragen i svenskämnets utveckling och presentera några grundläggande svenskdidaktiska teorier och centrala ämnesdidaktiska begrepp samt relatera och problematisera dessa till den tidiga läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola
- redogöra för och problematisera grundläggande teorier om barns tidiga läs- och skrivutveckling, den fortsatta läs- och skrivutvecklingen och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet.
- tillämpa lekens, berättandets och skönlitteraturens språk- och kunskapsutvecklande potential för att kunna möta barn med olika förutsättningar och behov och för att kunna stödja varje barns läs- och skrivutveckling
- i dialog med andra tolka, analysera och diskutera skönlitteratur och andra elevnära texter för barn
- iscensätta lek och levandegöra berättande och skönlitteratur genom drama för att stimulera barns fantasi, kreativitet och skapande samt för att stödja varje barns läs- och skrivutveckling
- redogöra för vad som avses med språk, språkutveckling och modersmålets betydelse för språk- och kunskapsutveckling samt kunna resonera om förhållandet mellan språkutveckling, kunskapsutveckling och personlig utveckling
- med stöd av språkvetenskapliga termer beskriva och analysera barns och ungas läs- och skrivutveckling i ett första- och andraspråkperspektiv och resonera kring bedömning av densamma
- använda samtal och processorienterat skrivande i det egna lärandet och kunna omsätta detta till arbete med elevers lärande
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.
En första del av bedömningen består av att studenten utgår från dokumenterade fältstudier av svenskundervisning i de tidiga skolåren. Studenterna redogör för och problematiserar sina klassrumsobservationer i en parvis genomförd skriftlig text där de tillämpar de ämnesdidaktiska teorier som de tagit till sig genom litteraturläsning, diskussioner och föreläsningar.
En andra del av bedömningen utgörs av en planering i grupp av en sammanhållen undervisningskontext där leken, fantasin, berättandet och samspelet dem emellan samt olika texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas. Studenterna redovisar också de didaktiska och metodiska val som gjorts utifrån några för kursen relevanta teorier. Uppgiften presenteras skriftligt och genom drama.
Den tredje delen av bedömningen är en individuell skriftlig text som utgår från studenternas individuella läsjournaler, där studenten resonerar kring språk, sambandet mellan språk och kulturella referensramar, språkutveckling och modersmålets betydelse för språkutveckling. I texten ska studenten ge exempel på hur man som pedagog kan arbeta för att urskilja och analysera faktorer i elevers muntliga och skriftliga språkproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv och resonera kring bedömning av denna. Texten diskuteras också i seminarieform.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Hela kursen
Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, www.skolverket.se (119 s.)
Axelsson, Monica (red.) (1999). Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut (valda delar, ca 50 s.)
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur (260 s.)
Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm : Rabén & Sjögren.(170 s.)
Dahl, Karin (1999). Från färdighetsträning till språkutveckling I: Thavenius, Jan (red.) (1999) Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. (55 s.)
Fast, Carina (2001). Berätta!: inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur (134 s.)
Flerspråkighet i förskolan. (2008). Stockholm: Skolverket (192 s.) Tillgänglig på Internet: http://skolverket.se/sb/d/2209/a/14202
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö: Lärarutbildingen, Malmö högskola. (valda delar, ca 100 s.)
Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.) (2009). Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber (valda delar ca 75 s.)
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets; att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur. (230 s.)
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund. Studentlitteratur. (70 s.)
Nilsson, Jan (2007) Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)
Nilsson, Jan, Wagner, Ulla & Rydstav, Emma (2008). Vilja och våga: temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund : Studentlitteratur. (135 s.)
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur (281 s.)
Språk- och kunskapsutveckling [Elektronisk resurs] : för barn och elever med annat modersmål än svenska. (2010). Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/sprak-kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf?epslanguage=sv
Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonniers (150 s.)
Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål
Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s., tillkommer
Referenslitteratur:
Bergman, Pirkko (1992). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk: teori, praktik
och språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm:
Almqvist & Wiksell läromedel. (110 s.)
Eskild, Hilde & HAmbro, Benedicte (2005). Snick och snack: en praktisk bok om muntligt berättande. 1 uppl. Stockholm:Liber (192 s)
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund : Studentlitteratur.(182 s.)
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.