Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL221B Svenska och lärande: Barns tidiga läsning och skrivande i ett första- och andraspråksperspektiv (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och avser undervisning i ämnet svenska.
Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenterna ska tillägna sig kunskap om kulturella förändringar, t.ex.i de textvärldar barn möter.
Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.
Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll.
Kursens tar sin utgångspunkt i kulturella förändringar i samhället som t.ex. en ökad kulturell heterogenitet och en vidgad syn på text med nya medier och populärkulturella uttrycksformer. Kursen belyser särskilt hur sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet kommer till uttryck i barns textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.
Läromedelstexter behandlas såväl utifrån språkliga som kulturella perspektiv.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och problematisera olika teoretiska utgångspunkter för grundläggande och fortsatt läs- och skrivundervisning och hur dessa kommer till uttryck i en pedagogisk praktik samt reflektera över hur olika människosyn och kunskapssyn påverkar undervisningsprocesser
- utifrån grundläggande kunskaper i språkvetenskap och med adekvat terminologi kunna redogöra för svenska språkets grammatiska och fonologiska struktur samt för skillnader och likheter mellan tal och skrift
- redogöra för samt exemplifiera likheter och skillnader mellan utvecklingen av modersmålet och andraspråket samt urskilja andraspråksdrag och särskilja dessa från läs- och skrivsvårigheter
- utifrån ett första- och andraspråksperspektiv och kunskaper om kulturella förändringar och barns och ungas textvärldar kritiskt granska och ta ställning till val av läromedel, litterära och visuella texter i en språkligt och kulturellt heterogen skola samt i dessa texter tolka representationer av identitet, klass, etnicitet och genus och diskutera dess betydelse för undervisning
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av
grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1, informationsfilm och tentamen (informative film and examination ) 9 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1, 2 och 3
En första del av provet består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, producerar en
informationsfilm som behandlar olika teoretiska utgångspunkter och praktiska modeller för läs- och skrivundervisning. Filmerna redovisas och följs sedan upp i ett seminarium.
En andra del består av en salstentamen.
Prov 2, en lektionssekvens och en utredande text (sequence of lessons and expository text) 6 hp
I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.
Provet består av en planering av en lektionssekvens där språkutveckling och ett ämnesinnehåll integreras och redovisas muntligt. Lektionssekvensen följs i en individuell text, där studenten redogör för och motiverar sina didaktiska val.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Andersson, Lars Gustaf; Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (199 s)
Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2007). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling,
www.skolverket.se (ca 50 s i urval)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012) Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s i urval)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva : familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (ca 100 s i urval)
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s)
Gunnarsson Contassot, Maria (2003) Kartan och terrängen. I: Det leksamma allvaret: fyra språkutvecklande miljöer.(2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (21 s)
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010). Tidiga möten med skrift. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s)
Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om text. Stockholm: Liber (185 s)
Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I : Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2011) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur.(19 s)
Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. (2000). Stockholm: Statens skolverk (32 s)
Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=657
Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål
I övrigt ingår litteratur om ca 800 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella uppsatser och vetenskapliga artiklar samt skönlitteratur, ca 300 s, tillkommer.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.