Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig teoretiska och didaktiska kunskaper om barns skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar vidare till att studenterna skall utveckla redskap för att bedöma språkutveckling och kunna stödja barn med särskilda behov. I kursen ingår också att analysera olika styrdokument utifrån olika perspektiv.

Kursen behandlar olika synsätt, teoretiska aspekter och olika pedagogiska riktningar vad gäller den grundläggande läs- och skrivundervisningen. Dessa problematiseras och diskuteras för att synliggöra hur barns olika villkor och behov kan mötas i en språkligt och kulturellt heterogen skola. Kursen behandlar också frågor som rör lärande på ett andraspråk och specialpedagogiska frågor. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. Den svenskämnesdidaktiska innehållsfrågan är central. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Dokumentation av läs- och skrivprocesser och bedömning av dessa processer problematiseras. Identitet, sexualitet och samlevnadsfrågor diskuteras.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

En första del av examinationen består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, skapar en digital produktion av dokumenterad läs- och skrivundervisning och en lärarintervju. Produktionen presenteras muntligt samt diskuteras och analyseras vid ett seminarium. Med utgångspunkt i seminariet skriver studenten en individuell text utifrån de exempel som visats i gruppernas digitala produktioner och metodlitteratur där läs- och skrivundervisning analyseras och diskuteras med utgångspunkt i relevant teori.

En andra del av examinationen består av en skriftlig planering i grupp av ett arbete med fokus på frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.i en kommande tänkt vfu-period där studenten utifrån styrdokument, relevant teori och en konkret undervisningsgrupp fokuserar på hur en inkluderande och gynnsam språkutvecklande miljö kan byggas upp. I arbetet ska studenten exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutvecklingen. I uppgiften ingår att tillämpa kriterier för bedömning av läs- och skrivutveckling. Den planerade undervisningen analyseras och problematiseras.

Planeringen ventileras i ett uppföljande seminarium som fokuserar hur barns språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang.

En tredje del av examinationen består i att studenten utifrån autentiska elevtexter i par analyserar och bedömer elevers språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv. Analysen och en plan på uppföljning redovisas både muntligt och skriftligt. Vid ett seminarium diskuteras planen och där redovisar studenten också hur andraspråksutvecklingsdrag kan särskiljas från läs- och skrivsvårigheter och hur miljöer för språk-, läs- och skrivutveckling för barn och unga i behov av särskilt stöd kan utformas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bergman, Pirkko (red.) (2001). Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk : teori, praktik och språkbedömningsschema för alla som undervisar elever med svenska som andraspråk. 2. uppl. Stockholm: Liber ( 110 s.)

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s.)

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s i urval)

Frykholm, Clas-Uno (2007) Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S.101 – 120. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s.)

Hattie, John (2011) Synligt lärande.

http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1

Hessel, Agnéta & Ekberg, Camilla (red.) (2008). Modersmålslärare berättar. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Tillgänglig på Internet: http://www.mah.se/pages/156744/ModersmålslärareBerättar.PDF (25s i urval)

Jönsson, Anders (2011) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (169 s)

Jönsson, Anders (2011). Bedömning i didaktisk belysning. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 319-334 (15 s)

Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (196 s)

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan. I: Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur och Kultur. S. 129-147

Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011) Stockholm: Skolverket.

Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen.(2000). Stockholm: Statens skolverk (32 s)

Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=657

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups

Myrberg, Mats (2007) Läs och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 73-99. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en ny synvända. Pedagogiska magasinet 2/08,s. 43-46 (4 s)

Nya språket lyfter! . (2009). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på http://www.skolverket.se/sb/d/646

Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste bok: om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? [Elektronisk resurs] : kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. (2009). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (60 s.)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk och modersmål

Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur, ca 500 s, tillkommer

Valbar litteratur (en av böckerna väljs i samråd med läraren):

Allard, Birgita; Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001).Nya lusboken: [en bok om läsutveckling]. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning (176 s)

Dahlgren, Gösta m.fl. (2006). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber (190 s)

Det leksamma allvaret: fyra språkutvecklande miljöer. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (113 s)

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur (80 s)

Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur (112 s)

Sandström Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära. Kristianstad: Kristianstad University Press (104 s)

Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber (200 s)

Söderbergh, Ragnhild (2009). Läsa, skriva, tala – barnet erövrar språket. Malmö: Gleerup (176 s)

Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Wagner, Åse Kari m.fl.(2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok om skriftspråkslärande. Lund: Studentlitteratur (100 s i urval)

Vasquez, Vivian Maria (2004). Negotiating Critical Literacy with Young Children. Mahwah, N.J:L. Erlbaum Associates (158 s)

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur (340 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.