Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL703C Svenska och lärande: Äldre texter i en föränderlig värld (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig ett kulturanalytiskt och språksociologiskt perspektiv på nutida texter och medier samt utveckla fördjupade insikter i barns och ungdomars sätt att förhålla sig till skönlitteratur och medietexter. Vidare ska studenterna fördjupa sin förtrogenhet med skolans och svenskämnets roll i ett samhälle i kulturell och språklig förändring.

Kursen ger en introduktion till och en översikt över några centrala problemområden inom samtida kulturteori och kulturanalys: synen på kanon och bildning, litteraturens ställning i mediekulturen, olika förhållningssätt inom skolan till ungdomskultur, populärkultur och medier, den kulturella identitetens omförhandlingar i ett samhälle präglat av ökad heterogenitet. I kursen belyser studenterna med hjälp av olika kulturanalytiska teorier, begrepp och perspektiv särskilt hur sociala kategorier som genus, klass, etnicitet och generation kommer till uttryck i ungas textvärldar samt hur dessa kategorier kan tänkas färga deras egen reception.

Vidare behandlar kursen språklig variation i dagens samhälle. Studenterna analyserar och tolkar skönlitteratur och film också ur ett språksociologiskt perspektiv. De sammanhängande områdena klass, genus, etnicitet och generation belyses även ur detta perspektiv och fördjupas genom läsning och tolkning av texter. Kursen tar också upp språkets identitetsskapande betydelse. Vidare behandlas språkbruk och språknormer och deras inbördes relationer. Studenterna undersöker och analyserar tillsammans internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga, såsom PISA och nationella prov.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av pararbete, självstudier, seminarier, gruppdiskussioner, responsarbete och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar. Den första delen utgörs av en skriftlig, individuell hemtentamen. I denna redovisar och diskuterar studenten, med stöd i språksociologisk teori, språkets identitetsskapande betydelse i relation till värderingar och hierarkier och språkbruk och språknorm i skolan och i övriga samhället (lärandemål 1, 2, 3 och 5). Den egna lärarpraktiken analyseras och problematiseras utifrån centrala språksociologiska begrepp (lärandemål 5). Dessutom analyserar och förhåller sig studenten kritiskt till internationella och nationella utvärderingar av elevers språkförmåga (lärandemål 8).

Den andra delen utgörs av ett muntligt litteraturseminarium i vilket kursdeltagarna med stöd i språksociologisk och kulturanalytisk teori samt receptionsteori analyserar och problematiserar skönlitteratur och film samt den praktik de verkar i (lärandemål 4, 5 och 6). I seminariet analyseras skönlitterära texter och medietexter som elever kan tänkas möta i eller utanför skolan utifrån kulturanalytisk teori med fokus på representation av klass, etnicitet, genus och generation. Även språksociologisk teori kan användas. I examinationen ingår att studenten ger respons på kurskamraternas tolkningar (lärandemål 7).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Stockholm: Ordfront (361 s.)

Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (199 s.) (Titeln har utgått från förlaget men valda delar kommer att finnas att tillgå som pdf.)

Hall, Stuart (1999). Kodning och avkodning. I: Johansson Thomas, Sernhede Ove & Trondman Mats (red.). Samtidskultur. Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Nya Doxa (s. 227-237) (11 s.)

León Rosales, René. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010. Stockholm; Botkyrka (Kap. 6, 36 s.)

Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Baltimore: Book History vol:9 (s. 291-311)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (s.189-315)

Nationella prov för år 9, Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/

Persson, Magnus, (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur (s. 15-137)

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur (kap 1,3,4 och 6, ca 180 s.)

Pisa 2012 Assessment Framework. Chapter 2 Reading Literacy. OECD (2003)

www.pisa.oecd.org/dataoecd/38/52/33707212.pdf (ca 20 s.) (Läs Pisa 2015 enligt lärares anvisning)

Pisa 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik (2016). http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725 (i urval ca 40 s.)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (30 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2013, andra upplagan). Sociolingvistik. Solna: Liber (377 s.)

Skönlitteratur (samtliga titlar ingår)

Andersson, Lena (1999). Var det bra så? Stockholm: Natur och Kultur (174 s.)

Bakhtiari, Marjaneh (2005). Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront (298 s.)

Djebar, Assia (2004). Sultanbrudens skugga. Stockholm: Leopard förlag (197 s.)

Folkesson, Tove (2014). Kalmars jägarinnor. Stockholm: Pocketförlaget (279 s.)

Jonsson, Mats (2017). Nya Norrland. Stockholm: Ordfront. (263 s.)

Kincaid, Jamaica (1998). A Small Place. New York: Farrar, Straus and Giroux (81 s.)

Laestadius, Ann-Helén (2016). Tio över ett. Stockholm: Rabén & Sjögren (261 s.)

Levithan, David (2013). Jag, En. Stockholm: Gilla böcker (336 s.)

Montelius, Martina (2013). Främlingsleguanen. Stockholm: Atlas (154 s.)

Otsuka, Julie (2013). Vi som kom över havet. Stockholm: Bonniers (129 s.)

Till detta tillkommer en populärkulturell text som bestäms i samråd med studenterna vid kursstart. Mindre textmaterial i form av artiklar och kortare texter anvisade av kurslärare ingår också i kursen.

Film (samtliga titlar ingår)

Kechiche, Abdellatif (2013). Blå är den varmaste färgen. Frankrike

Meadows, Shane (2006). This is England. Storbritannien

Pichler, Gabriella (2012). Äta, sova, dö. Sverige

Referenslitteratur:

Boyd, Sally & Ericsson, Stina (red.) (2015). Sociolingvistik i praktiken. Lund: Studentlitteratur (252 s.)

Gripsrud, Jostein (2002). Mediekultur – Mediesamhälle. Göteborg: Daidalos (Del II, 150 s.).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).