Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL723C Svenska och lärande: Text, kommunikation och förändring (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenterna ska bredda sina kunskaper om språkliga och litterära förändringsprocesser, samt kunna koppla dessa till samhälleliga förändringar och till äldre texters olika kontexter. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla en förståelse för hur kunskaper om litterära och språkliga förändringsprocesser kan användas i ett kunskapsbyggande arbete.
I kursen följer och undersöker studenten något eller några tematiska spår i språk- och litteraturhistorien. Det sker genom att han/hon gör ett antal nedslag i texter från olika tider. De tematiska spår som väljs kan vara av olika karaktär såsom till exempel talspråk och skriftspråk, genrer eller sätt att tala om och förstå företeelser och sociala skeenden och väljs tillsammans med kursledaren. Likaså sker urvalet av texter tillsammans med kursledaren. De texter som väljs jämförs och analyseras med hjälp av språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga begrepp och sätts in i sitt historiska sammanhang. Dessutom diskuterar och reflekterar studenten över hur de kunskaper som han/hon tillägnat sig genom arbetet kan användas vid planering av undervisning i gymnasieskolan.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- jämföra texter från olika tider med utgångspunkt i teoretiska perspektiv
- använda olika litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga begrepp för att undersöka texter ur olika tematiska och teoretiska perspektiv
- genom att följa något eller några tematiska spår i litteratur- och språkhistorien identifiera och diskutera förändringsprocesser och koppla dem till samhälleliga förändringar
- presentera och reflektera över hur de kunskaper som arbetet med de tematiska spåren genererat kan användas vid planering av undervisning
- medvetet använda digitala mediers möjligheter vid presentation av ett arbete och med hänsyn till syfte, innehåll och mottagare
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av självstudier, responsarbete, handledning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen består av två delar. Den första är en individuell text där studenten följer något eller några spår i litteratur- och språkhistorien och där gör nedslag i olika tider och olika texter för att identifiera och diskutera förändringsprocesser och koppla dem till samhälleliga förändringar samt jämföra och analysera texter ur olika perspektiv (mål 1, 2 och 3). Den andra delen av examinationen är individuell och muntlig. Här presenterar studenten sin text med hjälp av digitala medier och illustrerar och reflekterar över hur kunskaper som arbetet med denna text har genererat kan användas vid planering av undervisning i gymnasieskolan (mål 4 och 5).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Hellspong, L. & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. (300 s.)
Tenngart, P. (2010). Litteraturteori. (2. uppdaterade uppl.) Malmö: Gleerup. (197 s.)
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. (205 s.)
Dessutom väljer studenter och lärare facklitteratur, vetenskapliga artiklar, skönlitterära texter och sakprosa som också är relevanta för arbetet. Sammanlagt läses ca 2 000 sidor
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.