Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad förståelse för hur elever kan utforska, kritiskt granska och producera texter i olika genrer och medier, vars innehåll speglar ett preciserat problem, en specifik fråga eller en bestämd aspekt av en social verklighet.
Fokus i kursen ligger på läsning och produktion av texter och vilken funktion dessa sociala praktiker kan ha. Med text avses här det vidgade textbegreppet. Kursen inleds med att studenterna tillägnar sig en teoretisk grund genom litteraturstudier och bearbetning av litteratur i seminarier. Denna teoretiska grund består framför allt av olika teorier om literacy, med särskilt fokus på critical literacy. Teorier om muntlig och skriftlig argumentation studeras också. Därefter söker, väljer och analyserar studenterna olika vetenskapliga artiklar i ämnet och presenterar och diskuterar artiklarnas innehåll och uppbyggnad. Skönlitteratur skriven efter 1950 läses och relateras till kursens teoretiska perspektiv. I kursen ingår också projektarbete där en för gruppen angelägen samhällsfråga bearbetas, utforskas och perspektiveras genom läsning och tolkning av texter – sakprosa, skönlitteratur och andra medietexter – från olika delar av världen samt genom produktion av egna texter. Resultatet av projektet ska utmynna i en aktivitet eller produkt som syftar till att påverka den verklighet som undersöks. Under arbetets gång använder sig gruppen av en digital portfolio. Varje student beskriver och reflekterar dessutom över projektet och arbetsprocessen i en loggbok. Detta material ligger sedan till grund för en granskning och problematisering av projektet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. söka, välja och analysera en vetenskaplig artikel
2. problematisera literacybegreppet utifrån olika teoretiska perspektiv och läsning av skönlitteratur
3. planera, genomföra och presentera ett problemorienterat projekt där ett brett spektrum av olika kommunikativa resurser används i syfte att utforska, kritiskt granska, skildra och påverka den undersökta verkligheten
4. kritiskt granska det problemorienterade projektet med hjälp av relevant teori
5. diskutera vad användningen av kommunikativa resurser kan betyda för undervisning, lärande och bedömning.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, gruppdiskussioner, arbete i grupp, självstudier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Seminarium (Seminar), 3 hp. I denna del bedöms lärandemål 1.
Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 6 hp. I denna del bedöms lärandemål 2 och 3.
Prov 3: Paper (Paper), 6 hp. I denna del bedöms lärandemål 2, 4 och 5.
Obligatoriska moment kan ingå och meddelas i så fall samband med kursstart.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av proven, varav ett är Prov 3.
Barton, David (2007, second edition). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden MA, Oxford & Carlton Victoria: Blackwell Publishing (213 s.)
Beach, Richard & Myers Jamie (2001). Inquiry-Based English Instruction. Engaging students in Life and Literature. New York & London: Teachers College Press (187 s.)
Borsgård, Gustav & Jönsson, Maria (2019). Från litteraturförståelse till literacy. Om utbredningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken. Tidskrift för litteraturvetenskap 4, s. 69–78, (10 s.). Tillgänglig via internet
Cope, Bill & Kalantzis Mary (ed) (2000). Multiliteracies. Literacy Learning and the Design of Social Futures. London & New York: Routledge (s. 3-37)
Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2023). Digitalisering, literacy och multimodalitet, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (138 s.).
Fischer, Otto, Mehrens, Patrik & Viklund, Jon (red). (2014) Retorisk kritik. Teori och metod i retorisk analys. Åstorp: Retorikförlaget. (s.13-244)
Hellspong, Lennart (2011, 3 uppl.). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 99-112, 193-238) (58 s.)
Ivanic, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education Vol. 18, No 3. (s. 220–245).
Tillgänglig via internet
Janks, Hilary (2012). The importance of critical literacy. English Teaching: Practice and Critique, 11(1), (s. 150–163) (14 s.). Tillgänglig via internet.
Molloy, Gunilla (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy. Lund: Studentlitteratur (136 s.).
Turner, Mark (1996). The Literary Mind. New York: Oxford University Press. (s. 3-25).
Vetenskapliga artiklar ca 100 s och skönlitteratur ca 750 s väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.