Inget huvudområde.
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om språklig variation och förändring i Sverige samt fördjupa sina kunskaper om Västerlandets litteraturhistoria fram till omkring 1700. Studenten ska också utveckla sin förmåga att använda äldre texter i en samtida, kulturellt heterogen lärmiljö. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om läroplansteori
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. analysera och jämföra ett urval av äldre texter mot bakgrund av deras språk- och litteraturhistoriska placering samt med stöd av receptionsteori och språkhistoriedidaktisk teori kunna föra utvecklade resonemang om problem och möjligheter med att arbeta med äldre texter i undervisningen
2. identifiera, kritiskt granska och ta ställning till principer som ligger till grund för litterär kanonbildning
3. kritiskt granska och värdera läromedel i svenska
4. utveckla former för bedömning av läsning av skönlitteratur med utgångspunkt i styrdokument och teoretiska perspektiv
5. analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, intervju- och dokumentstudier, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination), 7,5 hp. I denna del examineras lärandemål 1 och 4.
Prov 2: Skriftlig intervju- och dokumentstudie (Written Interview and Documentation Study), 7,5 hp. I denna del examineras lärandemål 2, 3 och 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Barthes, Roland (1968). The Death of the Author”. Finns t.ex. i förf:s Image–Music–Text. London: Fontana. (6 s)
Beach, Richard (2011) Teaching literature to adolescents. 2nd ed. Routledge. Tillgänglig via Malmö universitets bibliotek. Tillgänglig via internet (Kapitel 4,13,14, 51 s.)
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 4, 5, 6 och 10, 65 s.)
Bilaga 6 till SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Stockholm: Fritzes. (Bilaga 6: Läroplaner och kursplaner i Sverige under 1900-talet - en sammanfattning, 20 s.). Tillgänglig via internet
Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I:
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 (14 s.). Tillgänglig via internet
Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 13 och 17, 37 s.)
Herrnstein Smith, Barbara (1983). Contingencies of Value. Critical Inquiry, vol. 10, nr 1, s. 1-35. (pdf)
Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s.)
Miall, David S. (2006). Empirical Approaches to Studying Literary Readers: The State of the Discipline. Book History vol:9 (s. 291-311). Tillgänglig via internet
Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1, 4, 5, 6 och 7, 110 s.)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria I. I Guds namn (1993). Höganäs: Wiken Tillgänglig på Internet (eget urval). Tillgänglig via internet
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1995). Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts (eget urval)
Persson Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: studentlitteratur (kap. 1 och 4, 48 s.)
Petersson, Margareta & Schönström, Richard (2018). Nordens litteratur. Lund: Studentlitteratur (eget urval)
Petersson, Margareta (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (eget urval)
Pettersson, Jonatan (2014). Den språkhistoriska kunskapens värden. Språkhistoria i ett historiedidaktiskt perspektiv. I: Bylin, Maria; Falk, Cecilia & Riad, Tomas (red.) Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis. (12 s.). Tillgänglig via internet
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur (eget urval)
Pisa 2015 Assessment and Analytical Framework. Chapter 3 Reading Literacy. OECD (2017) (11 s.). Tillgänglig via internet
Radway, Janice (1988). The Book-of-the Month Club and the General Reader. On the Uses of “Serious Fiction”. Critical Inquiry, vol. 14, nr 3, (s. 516–538, 22 s.). Tillgänglig via internet
Skolverket (2013). Forskning om skolreformer och deras
genomslag. Skolverkets aktuella analyser 2013. Stockholm: Skolverket (18 s.) Tillgänglig via internet
Språkriktighetsboken. Andra upplagan (2016[2011]). [Malmö]: NE (s. 7-40, 33 s.)
Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135)
Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (Kapitel 1, 2, 3 och 7, 81 s.)
Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I: Williams, Anna. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Möklinta: Gidlunds förlag (s 11-48)
Skönlitteratur omfattande ca 1200 s väljs i samråd med kursens lärare enligt särskild lista.