Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)
Inget huvudområde.
Kurs inom specialpedagogprogrammet.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig både fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter samt kunskap om funktionsnedsättningar däribland neuropsykiatriska svårigheter. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att analysera pedagogiskt utvecklingsarbete ur ett teoretiskt perspektiv på nivåerna organisation, grupp och individ Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom förskola och skola.
I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete samt barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att granska pedagogiska utredningar samt föreslå förebyggande arbete. I kursen genomför studenterna en pedagogisk utredning samt utifrån analys av denna behovspröva om ett åtgärdsprogram ska skrivas. Utifrån en given artikel arbetar studenterna även med att identifiera mönster och kategorier som en del av en vetenskaplig analys. Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, en reflektion över specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva och ge exempel på hur utvecklingspsykologiska teorier används vid insamlandet av information och analys av en pedagogisk utredning
- analysera pedagogiskt utredningsarbete utifrån systemteoretiskt perspektiv
- visa fördjupad insikt med utgångspunkt i pedagogiskt utredningsarbete om betydelsen av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder
- granska och värdera specialpedagogens funktion och ansvar gällande både elevhälsoarbete och samverkan med andra aktörer i utredningssammanhang med speciellt beaktande av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Examinationen består av en individuell skriftlig uppgift, som också redovisas muntligt.
Studenten bedöms utifrån sin förmåga att med utgångspunkt i pedagogiskt utredningsarbete identifiera och analyserar pedagogiska problemställningar i lärmiljön i relation till utvecklingspsykologiska teorier om lärande och utveckling samt med systemteoretiskt perspektiv. I examinationen ingår också en reflekterande text rörande hälsofrämjande och förebyggande arbete samt specialpedagogens funktion och ansvar.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (192 s.)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola –barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)
Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter. Lund: Studentlitteratur (208 s.)
Hansen, Anders (2017, 2019) Fördel ADHD Stockholm; Bonnier Fakta, Månpocket; (199 s.)
Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca. 200 s.)
Hejlskov Elvén, Bo & Edfelt, David (2017). Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande Stockhom: Natur & Kultur (207 s.)
eller
Hejlskov Elvén, Bo; Veje, Hanne, & Beier, Henning (2013). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur (275 s.)
eller
Edfelt, David & Karlsson, Annelie & Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019) Autism och ADHD i gymnasiet : tydliggörande pedagogik Stockholm; Natur och Kultur (203 s.)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling Malmö; Gleerups (280 s.)
Aspelin, Jonas (2018) Lärares relationskompetens : vad är det? - hur kan den utvecklas? Stockholm; Liber (157 s.)
Eller
Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)
Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas, & Säljö, Roger (red.) (2020). Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning (290 s). eller
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019) Utvecklingspsykologi Stockholm: Natur & kultur (valda delar, ca 200 s.)
Roos, Helena & Lindfors, Maria & Annette Bagger (2020) Educational settings in relation to special educational needs in mathematics file://netapp01.mah.se/home/lupith/My%20Desktop/LUP/LUP%20helfart%20ht-21/Helena%20Roos%20artikel.pdf (20 s.)
Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning, 4 uppl : Att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd Malmö: Gleerups Utbildning (159 s.)
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB (136 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt minst en vetenskaplig artikel.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).