Observera att kursplaner och utbildningsplaner för höstterminen 2024 och framåt kan vara inaktuella på den här webbplatsen. För aktuella planer, se Utbildningsinfo.
Kursplan hösten 2014
Malmö universitet
Kursplan hösten 2014
Benämning
Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande
Engelsk benämning
Individual and Contextual Conditions for Learning
Kurskod
SP722G
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-06-02
Gällandedatum
2014-09-01
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP711G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kurs inom Speciallärarprogrammet.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kompetens i att analysera samband mellan individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande. Dessutom ska studenterna utveckla förmåga att självständigt leda utveckling av det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Vidare ska studenterna utveckla färdigheten att fungera som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barn och elever med grav språkstörning eller utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden alternativt barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.
Innehåll
I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande praktiskt pedagogiskt arbete samt barns/elevers olika förutsättningar. Studenterna övar sin analytiska förmåga genom att använda casemetodik för att kritiskt granska pedagogiska verksamheter och föreslå hur dessa kan utvecklas. I kursen genomför studenterna professionella samtal och analyserar sin egen roll som samtalspartner och rådgivare.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
utifrån vald inriktning/specialisering kunna
  • ur olika perspektiv granska och problematisera teorier och begrepp som rör barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd
  • kartlägga individuella förutsättningar och analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken
  • kritiskt granska och föreslå olika sätt att möta barn/elever utifrån sina förutsättningar
  • beskriva det professionella samtalets funktion, samt praktisera och analysera rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare
  • reflektera över yrkesetik och professionsrollens komplexitet
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, som t.ex. spanarverkstad samt responsarbete, casemetodik, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på en reflekterande sammanhållen text som inleds med en problematisering av centrala teorier och begrepp avseende både möjligheter och svårigheter. Med utgångspunkt i den inledande texten, ger studenten i nästa del förslag på hur kartläggning kan läggas upp, analyseras och omsättas i pedagogisk praktik. I den sista delen föreslår studenten proaktiva insatser på olika nivåer. Bedömningen grundar sig vidare på responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där studenten analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Inriktning/specialisering språk-, skriv- och läsutveckling:
  • Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups. (valda delar, ca 100 s.)
  • Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)
  • Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)
  • Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)
  • Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (150 s.)
  • Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (20 s)
  • Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 100 s.)
  • Fischbein, Siv (red.) (2013). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca s. 150 s.)
  • Fälth, Linda (2013). The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. (Doktorsavhandling). Linnéuniversitetet, Växjö.(valda delar, ca 100 s.)
  • Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (valda delar ca 150 s.)
  • Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
  • Mossige, Margunn; Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (150 s.)
  • Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 150 s.)
  • Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)
  • Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur. (150 s.)
  • Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs-och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar, ca 150 s.)
Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.
Inriktning/specialisering matematikutveckling:
  • Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 100 s.)
  • Bergius, L. m.fl (Reds). (2011). Matematik ett grundämne. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca. 100 s.) (Vänder sig till grundskolans tidigare år) ELLER Wallby mfl (Reds.) (2014). Matematikundervisning i praktiken.Nationellt centrum, NCM. (Valda delar ca 100s) (Vänder sig till grundskolans senare år och framåt)
  • Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s.)
  • Björklund Boistrup, Lisa (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 100 s.)
  • Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (227 s.)
  • Boesen, Jesper, Emanuelsson, Göran, Wallby, Anders & Wallby, Karin (Red.) (2007). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (valda delar ca 100 s.)
  • Brinkman, A. Knowledge maps – tools for building structure in mathematics http://www.cimt.plymouth.ac.uk/journal/brinkmann.pdf (10 s.)
  • Dahl, J. & Johansson, M. (2013). The Citizen in Light of the Matematics Curricilum. In: Educare 2013:2 (p 27-43). http:muep.mah.se/handle/2043/16647
  • Holgersson, I (2009) Teacher´ awareness of student learning. Högskolan I Kristianstad. (9 s.) http:hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:346089/FULLTEXT01.pdf
  • Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
  • Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning. (100 s.)
  • Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar ca 150s)
  • McIntosh, A. (2008) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (Valda delar, ca 100 s.)
  • Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm. (valda delar ca 100 s.)
  • Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
  • Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (60 s.)
  • Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå : Umeå Universitet. (valda delar, ca 100 s.)
  • Skolverket (2014) Bedömning för lärande i matematik skolår 1-9 http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-edomningsstod/grundskoleutbildning/arskurs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-1-3/matematik/for-larande-1.196206 (65 s.)
Dessutom tillkommer artiklar som väljs i samråd med kursledaren.
Inriktning/specialisering grav språkstörning:
  • Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld. (valda delar ca 150 s)
  • Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)
  • Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 150 s.)
  • Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (150 s.)
  • Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (20 s.)
  • Fischbein, Siv (red.) (2013). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 150 s.)
  • Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (valda delar ca 150 s.)
  • Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (100 s.)
  • Mossige, Margunn; Röskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (150 s.)
  • Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva – Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 Fonologi och grammatik. Lund: Studentlitteratur. (150 s.)
  • Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 2. Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 200 s.)
  • Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 150 s.)
  • Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)
  • Samuelsson, Stefan m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur. (150 s.)
  • Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs-och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur. (valda dela, ca 150 s.)
Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.
Inriktning/specialisering utvecklingsstörning:
  • Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (165 s.) ALTERNATIVT Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber(192 s.)
  • Alexandersson, Ulla (2009), Stödjande rum – om elever i en inkluderande verksamhet. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (40 s).
  • Andrew, Colley (2013). Personalised learning for young people with profound and multiple learning difficulties. London: Jessica Kingsley Publishers.(165 s.)
  • Barrow, Tomas & Östlund, Daniel (red. ) (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press (247 s.) Urval – de kap som anknyter till särskola, s. 123-158, (35 s.)
  • Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2011). Det beror på hur man räknar - matematikdidaktik för grundlärare. Malmö: Gleerups (valda delar ca 150 s.)
  • Florian, Lani, Hollenweger, Judith, Simeonsson, Rune J., Wedell, Klaus, Riddell, Sheila, Terzi, Lorella and Holland, Anthony (2006). Cross-cultural perspectives on the classification of children with disabilities: Part I. Issues in the classification of children with disabilities. The Journal of Special Education, 40(1): 36–45 http:www.sagepub.com/scarlettstudy/articles/Florian.pdf
  • Furenhed, Ragnar (2012). Religionsundervisning och livsförståelse i särskolan. I A Jonsson Harrie & H A Larsson (red.), Samhällsdidaktik - sju aspekter på samhällsundervisning skola och lärarutbildning. Linköping: LIU-tryck.(s. 105-120)
  • Granlund, Mats & Göransson, Kerstin, (2011). Utvecklingsstörning. I S. Antonsson &L. Söderman (red,), Nya Omsorgsboken (s.12-19). Malmö: Liber.
  • Heister Trygg, Boel. & Andersson, Ida. (2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation i teori och praktik. Tredje, reviderade upplagan. Södra regionens kunskapscentrum, www.sokcentrum.se (100 sidor).
  • Holmberg, Ulla (2001). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (99 s.)
  • Ineland, Jens, Molin Martin & Saur, Lennart. (2009) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. (207 s.) ISBN 978-91-40-65173-0 Ny upplaga 2013.
  • Kylén, Gunnar (2012). Helhetssyn på människan: Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Siftelsen ala (75 s)
  • Luttropp, Agneta (2009). Utvecklingsstörning och samspel. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. (15 s.) Lund: Studentlitteratur.
  • Mineur, Therése, Bergh, Susanne & Tideman, Magnus (2009) Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: [en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009]. Stockholm: Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting. (68 s). ISBN 1404-8345.
  • Mineur, Therése (2013). Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Örebro universitet: Institutionen för handikappvetenskap (doktorsavhandling)/Elektronisk resurs (285 s.)
  • Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur. (132 s.)
  • Porter, Jill., Ouvry, Carol., Morgan, Maggie. and Downs, Caroline. (2001), Interpreting the communication of people with profound and multiple learning difficulties. British Journal of Learning Disabilities, 29: 12–16. doi: 10.1046/j.1468-3156.2001.00083.x http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1468-3156.2001.00083.x/pdf
  • Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (140 s.)
  • Reindal, Solveig M. (2008). A social relational model of disability: A theoretical framework for special needs education? European Journal of Special Needs Education, 23(2): 135–46. http:www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/08856250801947812
  • Riddersporre, Bim (2003). Att möta det oväntade – tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom. Lunds universitet: Psykologiska institutionen. (199 s.)
  • Rosenqvist, Jerry (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i särskolan. Stockholm: Specialpedagogiska institutet. (91 s). hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:174990/
  • Skolverket (2011). Matematikundervisning i grundsärskolan: En utvärdering av Matematiksatsningen. www.skolverket.se , Rapport 368. (80 s.)
  • Skolverket (2013). Mottagande I grundsärskolan och gymnasiesärskolan (49 s.). http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3030
  • SOU 2003:35 Carlbeck-kommittén. (2003). För den jag är: Om utbildning och utvecklingsstörning: Delbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Valda delar kap 2-7 (86s)
  • Svärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur (160 s.)
  • Terzi, Lorella Beyond the Dilemma of Difference: The Capability Approach to Disability and Special Educational Needs Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 3, 2005. (443-459). http:onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9752.2005.00447.x/pdf
  • Thunberg, Gunilla (2011). AKK- Alternative och Kompletterande Kommunikation för personer med autism. Stockholm: Stockholms läns landsting: Autismforum (31 s).
ALTERNATIVT
  • Light, Janice & McNaughton, David (2012). Supporting the Communication, Language and Literacy. Development of Children with Complex Communication Needs. Assistive technology: The Official Journal of RESNA, 24:1(32-44). (12 s.)
  • Wilder, Jenny (2008). Proximal processes of children with profound multiple disabilities. Stockholm: Psykologiska institutionen. (Doktorsavhandling) (s. 1-87).
  • Winlund, Gunnel & Rosenström Bennhagen, Susanne (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! Stockholm: Ala. (s. 17-76, 91-193) (161 s.)
  • Östlund, Daniel (2012). Delaktighetens kontextuella villkor. Fem träningskoleklassers pedagogiska praktik. Malmö högskola. Malmö Studies in Educational Sciences No 67. (doktorsavhandling), Elektronisk resurs (249 s.)
Dessutom tillkommer avhandlingar och artiklar som väljs i samråd med kursledaren.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.