Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: SP723G Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande - Grav språkstörning (genomgången) eller SP722G Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmåga att leda specialpedagogisk verksamhet i syfte att möta behoven hos barn och elever med språkstörning. Studenterna ska också fördjupa sitt kunnande om uppföljning och utvärdering av kunskapsutveckling som ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete. Vidare ska studenterna tillägna sig fördjupade kunskaper om bedömning och betygssättning ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna ska dessutom förvärva kunskaper om hur förebyggande insatser samt individanpassade arbetssätt kan utformas i samverkan med berörda parter i och utanför skolan.

I kursen inventerar och analyserar studenterna olika former för uppföljning, bedömning och betygssättning samt visar hur ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på förebyggande och åtgärdande insatser kan läggas upp och ledas på organisations-, grupp- och individnivå.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier och föreläsningar samt grupparbeten som t.ex. textsamtal, responsarbete, casemetodik och spanarverkstad. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningen av studentens prestationer grundar sig på ett självständigt och individuellt skriftligt arbete, där former för individanpassade arbetssätt, bedömning, betygssättning samt systematiskt kvalitetsarbete analyseras och kritiskt granskas. Texten avslutas med en reflektion kring den egna kunskaps- och professionsutvecklingen där studenten identifierar behov av ytterligare kunskap och kompetens..

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Cain, Kate (2010). //Reading development and difficulties. West Sussex: BPS Blackwell. (valda delar ca 150 s)//

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (valda delar, ca 150 s.)

Grettve, Anna, Israelsson, Marie, & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg - tio utmaningar i lärares vardag.// Stockholm: Natur & Kultur (212 s.).//

Hedman, Christina; Morgan, Eva; Salameh, Eva-Kristina, (red.); Sandell, Anna & Tvingstedt, Anna-Lena (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur (valda delar, ca 150 s.)

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. (305 s.)

Jacobsen, Dag Ingvar (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. (347 s.)

Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren, Kenneth (red.) (2012). Betyg i teori och praktik//. Malmö: Gleerups (200 s.)//

Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. 3 uppl. Malmö: Gleerups (160 s.)

Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013). Making schools inclusive? Educational leaders´ wiews on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive Education. 17 (1), 95-110. (16 s.)//

Pedagogisk forskning i Sverige; Tema: Skolutveckling och ledarskap. (2013) 18: 3-4. (304 s.)

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. www.skolverket.se (77 s.)

William, Dylan (2013). Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument samt avhandlingar och artiklar ur t. ex. Journal of Educational Change som väljs i samråd med kursledaren.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).