Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: TL211C Teknik och lärande: Grundkurs (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna lär sig se tekniken, dess uppgifter, möjligheter och utmaningar i skola, hem och samhälle. Studier av samhällets tekniska system för vatten- och energiförsörjning, transporter, industriell produktion samt skogs- alt. jordbruk, utgör viktiga inslag. Stor vikt läggs vid de miljöeffekter som uppstår och kan iakttagas i dessa sammanhang. Kursen syftar även till att studenterna lär sig se vår designade värld och diskutera de drivkrafter som styr utvecklingen. Ett ytterligare syfte är att studenterna utvecklar sin förmåga att med hjälp av hemsidor och andra publicistiska arbetssätt kommunicera sin kunskap.

Kursinnehållet omfattar följande huvudteman: teknikaspekter på samhället, maten och energifrågan.

Kursen har tydlig didaktisk karaktär och behandlar tekniska system i hem, samhälle och industri. Med hjälp av praktiska uppgifter i verkstaden får studenterna fördjupade kunskaper om material och verktyg. Studiebesök utgör ett viktigt inslag och studenterna besöker vattenvårdande anläggningar, energianläggningar, lantbruk och närbelägna tekniska arbetsplatser. Principer för samhällsplanering studeras och stor vikt läggs vid tekniska aspekter för byggande av ett hållbart samhälle.

En fördjupad diskussion, baserad på konkreta upplevelser, om olika sätt att organisera och genomföra teknikundervisning förs. Studenterna kommer att erfara hur läraren genom val av innehåll och arbetssätt kan stimulera olika grupper av elever.

Inom det första området ”samhället” behandlas hur samhällen formats och formas och hur de vidareutvecklas. Exempel som behandlas är hämtade från nationella, internationella, historiska och nutida sammanhang. Här behandlas även frågor kring vattenrening och samhällsservice (polis, räddningstjänst m.m.) Inom det andra området, ”maten”, behandlas tekniska aspekter kring produktion av mat i Sverige och andra länder. Inom den tredje delen ”energi” behandlas frågor kring energiproduktion och transporter.

Miljöfrågor och tekniska aspekter för byggande av samhällen med fokus på hållbar utveckling betonas återkommande under hela kursen. Internationella utblickar och jämförelser avseende kursens teman berikar innehållet. Genusfrågorna kopplas till diskussioner kring val av innehåll och arbetssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, studiebesök, praktiskt arbete, seminarier och gruppstudier. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Särskild uppmärksamhet riktas mot användande av IKT som pedagogiskt redskap.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

De examinationsformer som tillämpas är individuell skriftlig tentamen och litteraturseminarium (lärandemål 1 och 2), individuell bedömning av konstruktioner (lärandemål 2,3), individuell internetbaserad examination (lärandemål 5) samt individuell- och gruppexamination i samband med planeringsuppgift (lärandemål 3, 4 och 5).

Ett krav är att de studerande behärskar olika slags informationsteknik (lärandemål 5). God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar. .

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bjurulf, Veronica. (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts (224 s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015) Undervisa i Teknik. Malmö: Gleerups (100 s i urval)

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (180 s)

Gyberg, Per & Hallström, Jonas (2009). Världens gång - teknikens utveckling : Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05089-8 (Valda delar)

Lgr11-94, Kursplan och betygskriterier i teknik, Skolverket, Stockholm (6 s)

Säljö, Roger och Rystedt, Hans (2008). (Red.) Kunskap och människans redskap. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-04832-1 (Valda delar)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.