Inget huvudområde.
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om förskolan som social mötesplats. Betoning ligger på att studenterna utvecklar sin förståelse av - och sina teoretiska kunskaper om - hur undervisning och verksamhet konstrueras i sociala relationer och vilket ansvar förskolläraren har i och för dessa. Kursen syftar också till att studenterna tillägnar sig kunskap om styrdokument och gällande regelverk samt beredskap att analysera och hantera kränkande behandling och konflikter i förskola. Vidare syftar kursen till studenterna utvecklar förmågan att använda och förhålla sig kritiskt till olika typer av medier för att dokumentera och reflektera över sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap.
Kursens huvudteman är sociala relationer och pedagogiskt ledarskap i ett mångfaldsperspektiv, och sett i ljuset av förskolans demokrati- och kunskapsuppdrag. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i förskola hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd utbildning eller dylikt. Studenterna analyserar dessa exempel i termer av relationsskapande, där frågan hur förskollärare kan bygga förtroendefulla relationer är central. Exemplen analyseras även i relation till hur barn använder medier för att skapa relationer. Forskning rörande bland annat interaktion, kommunikation och relationer i förskola behandlas.
Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av förskollärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, konflikter samt konflikthantering behandlas genom bland annat pedagogiskt drama och olika former av medieproduktioner.
Pedagogiskt ledarskap behandlas i relation till styrdokumenten med särskild inriktning mot förskolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken. Pedagogiska och etiska dilemman som förekommer i förskollärares arbete diskuteras och problematiseras utifrån konkreta exempel från undervisning och annan verksamhet. Forskning rörande bland annat ledarskap, värdepedagogik och demokrati i förskola behandlas.
Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten
- i ett mångfaldsperspektiv kunna analysera kommunikationsprocesser mellan barn, barn och vuxna och mellan vuxna i förskola/förskoleklass
- kunna dra slutsatser om hur man som förskollärare kan bygga förtroendefulla relationer med barn, föräldrar/vårdnadshavare och mellan barn
- kunna problematisera och analysera konfliktsituationer och etiska dilemman i förskola/förskoleklass, samt i dialog med andra ge förslag på och visa hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras
- kunna redogöra för och värdera teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt diskutera dess innebörder för förskolepedagogisk praxis
- utifrån styrdokument och regelverk kunna diskutera förskolans/förskoleklassens demokratiuppdrag samt genom exempel från undervisning/verksamhet kunna problematisera demokratiska dilemman i förskolläraryrket
- med stöd i retoriska modeller och begrepp kunna planera, producera och genomföra mottagaranpassade presentationer i olika medieformer med för kursen centralt innehåll
- kunna resonera om mediers betydelse för barns sociala relationer i olika former av lärandemiljöer
- kunna söka och använda en för kursen relevant vetenskaplig artikel
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Paper (ca 3s) skrivs parvis och innehåller a) beskrivning av kommunikationsprocesser i undervisning eller annan verksamhet; b) analys och teoretisk tolkning av hur sociala relationer skapas i dessa episoder c) slutsatser om hur man som förskollärare kan etablera och vidmakthålla förtroendefulla relationer samt d) respons på en kamrats motsvarande analys. (Mål 1, 2 , 6 och 7)
Presentation av en fallstudie avseende samspelsmönster och konfliktsituationer, inklusive analys och förslag till hantering. Presentationen genomförs gruppvis inför en större grupp och ska ha en gestaltande form såsom en dramatisering eller medieproduktion. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring de praktisk-pedagogiska innebörderna i deras fallstudie samt om de valda presentationsformerna. (Mål 3, 6 och 7))
Artikel, (ca 5 s)Artikeln skrivs individuellt och behandlar pedagogiskt ledarskap och förskolans demokratiuppdrag. Exempel och fall som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. Pedagogiska och etiska dilemman som exemplen/fallen innehåller problematiseras och analyseras med hjälp av litteratur och den valda vetenskapliga artikeln. (Samtliga mål).
Bedömningskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Alanen, Lena & Mayall, Berry (2001). (eds) Conceptualizing child-adult relations. London & New York: RoutledgeFalmer. (I urval, ca 100 s)
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur. (95 s)
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda
barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet. ( I urval,ca 100 s)
Engdahl, Ingrid (kommande 2011) Toddlers... Akademisk avhandling, Stockholms universitet
Jonsdottir, Fanny (2007).Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. Akademisk avhandling, Lärarutbildnigen, Malmö högskola. (I urval, ca 100 s).
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (146 s)
Lökken, Toddlare...
Markström, Ann-Marie m fl (red) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlssons. (I urval, ca 100 s)
Michélsen, Elin (2004).Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (I urval, ca 100 s)
Obondo... Broar mellan kulturer
Skolverket. (2009). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (40 s). Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer
Skolverket. Läroplan för förskola: Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer
Thornberg, Robert (2006).Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (I urval, ca 150 s)
Westlund, Kristina (kommande 2011) Barns delaktighet i förskolan ur ett demokratididaktiskt perspektiv. Licentiatuppsats, Malmö högskola
Wrethander Bliding, Marie (2007).Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (190 s.)
Öhman, Margareta (2008).Hissad och dissad -om relationsarbete i förskolan.Stockholm:
Liber. (256 s.)
Exempel på skönlitteratur:
Bergström, Gunilla Är du feg Alfons Åberg?
Wideger, Siv & Torudd, Cecilia Förskolan Rävlyan Ojdå/!
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.