Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans framväxt, styrning, organisation samt om dominerande pedagogiska synsätt och teorier inom skolan. Studenterna ska vidare inom kursen utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans uppdrag och värdegrund ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sitt kunnande i att söka, värdera och sammanställa relevant material för att belysa en för kursen central fråga ur olika perspektiv. Slutligen syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att skapa och presentera multimodala texter med hjälp av digitala medier samt att kritiskt reflektera över sina val.

Fokus i kursen ligger på grundskolans alternativt gymnasieskolans roll i samhället. Studenterna ska också tillägna sig grundläggande kunskaper om gymnasieskolan alternativt vuxenutbildning och grundskola. Skolans framväxt, styrning, organisation samt dominerande pedagogiska synsätt och teorier inom skolan behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans uppdrag och värdegrund tas också upp ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till pedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas inom undervisningen de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Studenterna gör således jämförelser med andra länders utbildningssystem avseende exempelvis organisation, lagar och förordningar, läroplaner/kursplaner, bedömning och nationella prov. Studenterna diskuterar och jämför också handlingsplaner från olika partnerskolor och resonerar om hur dessa tillämpas.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att avgränsa en fråga samt att söka och värdera källor inom ett avgränsat område för att kunna belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen.

Studenterna skapar även en multimodal text och övar sig i ett kritiskt förhållningssätt till de valda medieformerna.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Examinationen består av:

a) ett seminarium som baseras på studenternas multimodala texter om hur värdegrunden gestaltas och tillämpas på partnerskolan och där skolans framväxt, styrning och organisation diskuteras i förhållande till andra länders skolsystem. Här ingår att studenten ska visa ett kritiskt förhållningssätt till de medieformer som valts.

b) en individuell skriftlig analys av styrdokument relaterad till pedagogiska synsätt och teorier samt till uppdraget som ämneslärare med inrikning mot grundskolans åk 7-9 alternativt gymnasieskolan och vuxenundervisningen

c) en kortare text där studenten formulerar en för kursen central fråga och bifogar en lista över källor som medger att denna fråga kan belysas ur olika perspektiv. Studenten ska även beskriva sin informationssökningsprocess och hur urvalet av källor har skett.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Erdis, Mare (2011) Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (176 s)

Gustafsson, Bernt (2009) Utbildningens förändrade villkor. Stockholm: Liber AB. (220 s)

Linde, Göran (2006, 2:a uppl). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2005, 3:e uppl). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag. (210 s)

Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer.

alternativt (ca 100 s)

Lärarnas Riksförbund (2003). Lärarboken. Läroplaner, skollagen, policydokument.

Persson , Anders (red.) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur. (230 s)

Skolverket (2003) Ung i demokratin, gymnasieelever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via www.Skolverket.se (ca 100 s) (endast inriktning Gy)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter. Elektronisk. Tillgänglig:

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? En

kunskapsöversikt. (50 s)

UD info (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet. (20 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.