Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Inget huvudområde.
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen ingår 12 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syftet är att studenten ska utveckla kunskaper om pedagogiskt ledarskap som bygger på ett omsorgsetiskt förhållningssätt.
Inom kursen studeras omsorg, sociala relationer och ledarskap i förskola utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv. Vi resonerar om normer och förväntningar på det delade ansvaret för barns omsorg och fostran. Under kursens gång identifieras etiska dilemman som förskolläraren kan ställas inför i sitt uppdrag. Den omsorgsetiska teorin används sedan för att förstå och tolka förskollärarens ledarskap i relation till dessa dilemman. Tillsammans resonerar vi om, och värderar, tänkbara lösningar utifrån olika aktörers perspektiv
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. kommunicera etiska dilemman som kan uppstå i förskola
2. diskutera vad ett omsorgsetiskt ledarskap i förskolan kan innebära
3. värdera olika tänkbara lösningar på etiska dilemman utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv
4. resonera om sociala relationer i förskolan med betoning på normer gällande det delade ansvaret för barns omsorg
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilt arbete och grupparbete, responsarbete, seminarier, workshops samt föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Gestaltning (Performance), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2. (Betygsskala U/G)
Prov 2: Muntlig examination med skriftligt underlag (Oral Exam with Written Basis), 8 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4. (Betygsskala U/G/VG)
För betyget Väl godkänt på kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 2.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige (64s.) (tillgänglig på internet)
Colnerud, Gunnel (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & Demokrati 15(1), 33-41 (8 s.) (tillgänglig på internet)
Noddings, Nel (2015). Philosophy of Education. Philadelphia: Westview Press (kap. 12) (22 s.)
Noddings, Nel (2012). Language of care ethics. Knowledge Quest, 40(4), 52-56 (5 s.) (tillgänglig på internet)
Reimers, Eva, Bengtsson, Jenny & Hellman, Anette (2021). Normer i förskolan. Malmö: Gleerups (152 s.)
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (281 s.)
Riddersporre, Bim & Stier, Jonas (2021). Förskollärarens pedagogiska ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB. (136 s.)
Tallberg Broman, Ingegerd & Harju, Anne (red.) (2013). Föräldrar, förskola, skola. Om makt, mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (kapitel 6 och 10, ca 40 s)
Litteratur kopplad till olika teman i Prov 2 tillkommer.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).