Grundläggande behörighet + Naturkunskap A, Samhällskunskap A. Eller: Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (Områdesbehörighet A6a/6a)

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap om omsorgsetik och förmåga att reflektera normkritiskt om sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap.

I kursen introduceras och studeras två för uv-kurserna övergripande perspektiv; omsorgsetik och normkritik. Omsorgsetiken kan ses som traditionellt förbunden med det pedagogiska ledarskapet och omfattar de relationella värden som är förknippade med förskolans praktik, såsom närhet, erkännande, relation, likvärdighet och gemenskap. Förskolans delade ansvar för omsorg och fostran diskuteras och värderas i förhållande till föräldraskapets och barndomens varierade villkor. Ur ett normkritiskt perspektiv analyseras de värden som genomsyrar förskolan, samt hur olika sociala kategoriseringar samverkar och hur makt kommer till uttryck i omsorgssituationer, till exempel i barns lek eller i samarbete med vårdnadshavare. Vidare ges studenten möjlighet att reflektera över och gestalta situationer, samtal och möten med utgångspunkt i dessa perspektiv. Inom ramen för akademisk literacy får studenten söka och värdera olika slags information mot bakgrund av aktuella frågor och innehåll, samt träna kritisk reflektion genom författande av ett resonerande paper.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Prov 1: Gestaltande presentation (Performative Presentation), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 5.

Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G)

Prov 2: Paper (Paper), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-4.

Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För betyget Godkänd krävs,

För betyget Godkänd krävs,

För betyget Väl Godkänd krävs förutom ovanstående,

Bergman, Roger (2004). Caring for the ethical idea: Nel Noddings on moral education. Journal of Moral Education, 33:2,149-162. (13s)

Bromseth Janne & Dari Frida (red) (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet. (kapitel 1-4) (91s)

Enö, Mariann (2005). Att våga flyga. Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och fo¨rskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Malmö: Malmö högskola. (Kap 6 och 7) (124s)

Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!" Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber (222 s)

Johansson, Eva (2001) Små barns etik. Liber: Stockholm (192 s)

Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (242 s)

Noddings, Nel (2012) Philosophy of Education. Philadelphia: Westview Press (kap 1, 2, 8 & kapitlet Feminism, Philosophy, and Education) (90s)

Tallberg Broman, Ingegerd & Harju, Anne (red) (2013) Föräldrar, förskola, skola. Om makt, mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (kap 1, 2, 6 och 10) (63s)

Till kurslitteraturen kommer en vetenskaplig artikel med relevans för studentens paper. Artikeln söks av studenten på egen hand.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).