Inget huvudområde.
Kursen ges inom kompletterande ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna
Kursen syftar till att studenterna utvecklar fördjupade kunskaper om lärande, ämnesdidaktik, bedömning och betygssättning i relation till gällande styrdokument och de krav som ställs i den kommande yrkesutövningen. Studenten ska även utveckla en fördjupad förmåga att skapa lärande och utvecklande situationer för alla elever. Vidare ska studenter utveckla förmågan att kritisk granska och använda olika resurser för lärande. Här ingår att utveckla ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare.
Kursens huvudtema är styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning utifrån en vetenskaplig grund. Dessa teman konkretiseras genom att de knyts till den kommande yrkesutövningen både under verksamhetsförlagd och högskoleförlagd utbildning. Fokus i kursen ligger på lärarprofessionens centrala kunskapsområden med koppling till teorier om lärande,ungas och vuxnas kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, skolans styrdokument, tolkning av mål, design av lärandesituationer samt användandet av olika resurser för lärande. Studenterna skapar och genomför lärandesituationer som problematiseras och kopplas till styrdokument, ämnesdidaktik, det ämnesspecifika språket, ett första- och andraspråksperspektiv samt bedömning. Ytterligare exempel på ämnesdidaktik och bedömning hämtas från forskning, dokumentärfilm, spelfilm och andra medieformer.
Inom kursen arbetar studenterna med att utveckla och utvärdera undervisning där elevernas lärande är centralt. De undersöker och värderar olika didaktiska tillvägagångssätt och relaterar dessa till ämnesdidaktisk forskning och den kommande yrkespraktiken.
Styrdokument analyseras och diskuteras utifrån olika pedagogisk-didaktiska perspektiv i anknytning till yrkesutövningen. I kursen omvandlas och konkretiseras gällande läro- och kursplaner till en lokal pedagogisk planering.
Studenterna undersöker och jämför olika typer av resurser för lärande, till exempel läroböcker, skönlitteratur, film och andra medieformer. Relevanta och motiverade urval av resurser görs som kopplas till ämnesområdet. Teoretiskt behandlas forskning om design av lärandesituationer och olika former av läromedel.
I kursen skapar studenterna ett mångsidigt bedömningsunderlag genom att på olika sätt använda observation och dokumentation av elevers multimodala kunskapsprocesser. De övar sig i att sammanställa och presentera bedömning. Teoretiskt behandlas forskning om lärande, utveckling och bedömning.
Utifrån egna och andras exempel prövar studenterna formativ och summativ bedömning. Detta kan exempelvis ske genom att studenten skapar och värderar en bedömningsmatris i sitt ämne som motiveras utifrån teorier om lärande bedömning.
Inom kursen relateras till den verksamhetsförlagda utbildningen och den kommande yrkesverksamheten med lektionsexempel, utvecklingssamtal, individuella utvecklings- och studieplaner samt skriftliga omdömen. Studenterna gör ett urval som iscensätts och analyseras.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Paper (ca 3s.) Papret skrivs individuellt och innehåller a)redogörelse av ett urval aktuell forskning om lärande och didaktik; b)identifiering av forskningsfrågor, metodval och resultat; c) respons på en annan students motsvarande text. Responsen konstrueras utifrån bedömningskriterier för uppgiften.(Lärandemål, 1, 2, 3)
Presentation av en lokal pedagogisk planering med fokus på det ämnesspecifika språket samt ungas och vuxnas kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv. Planeringen kan gälla exempelvis ett undervisningsmoment eller ett tema som baseras på analys av styrdokument, elevers språkutveckling samt forskning om pedagogik och yrkesdidaktik. Relevanta och motiverade urval av resurser för lärande (exempelvis läroböcker, yrkesinstruktioner, film och andra medieformer) görs med koppling till yrkesområdet. Den pedagogiska planeringen demonstreras och diskuteras i grupp med hjälp av flera olika medieformer. Innehållet motiveras utifrån olika didaktiska perspektiv i anknytning till yrkesutövningen. I samband med presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring samband mellan det ämnesspecifika språket, ungas och vuxnas kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt de yrkesdidaktiska konsekvenserna. (Lärandemål 1, 2, 3, 4, 5)
Paper med självbedömning (ca 6 s.) skrivs individuellt och innehåller a) formativ och summativ bedömning genom att studenten skapar och värderar en bedömningsmatris i sitt ämne utifrån styrdokument och teorier om lärande bedömning; b) observation och dokumentation av en eller ett par elevers lärprocess/er under exempelvis ett tema eller ett undervisningsmoment; c) tillämpning av bedömningsmatrisen där en elevs multimodala kunskapsutveckling under temat/momentet analyseras; d) beskrivning och analys av hur informationen om elevens/elevernas kunskap/er återkopplas i den aktuella lärandesituationen samt sammanställs, synliggörs och kommuniceras med elever, vårdnadshavare och annan skolpersonal genom till exempel utvecklingssamtal. Självbedömning (max 1 s.) sker genom att studenten analyserar den egna dokumentations-, bedömnings-, och betygsättningspraktiken samt granskar och ger respons på en annan students motsvarande text. Studenterna ansvarar med fördel själva för utformningen av åtföljande granskning och respons. (Lärandemål 1, 6, 7)
Björnsson, Mats (2005). Kön och skolframgång: Tolkning och perspektiv. Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolverket.se (65 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studenlitteratur. (264 s.)
Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm:Liber. (350 s.)
Hajer, Maaike & Meestrina, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (226 s.)
Illeris, Knut (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s.)
Jönsson, Anders (2008). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (196 s.)
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolutveckling.se (170 s.)
Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4. Tillgänglig på som pdf-fil (8 s.)
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2009). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag. (73 s.)
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (2006). Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag. (valda delar av 253 s.)
Sadler, Royce D. (1989). Formative assessment and the design of instructional
systems. Instructional Science, 18, 119-144. Finns som pdf-fil. (25 s.)
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. (173 s.)
Shepard, Lorrie A. (2000). The role of Assessment in a Learning Culture. I Educational Reseacher, 29, s 4-14. Finns som pdf-fil. (10 s.)
Vetenskapsrådet (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2010. Tillgänglig som pdf-fil www.vr.se (144 s.)
Skolverket (2009). IUP-processen. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Tillgänglig på som pdf-fil på www.skolverket.se (82 s.)
Vetenskapsrådet (2006). Didaktik för vuxna – tankelinjer i internationell litteratur. Vetenskapsrådets rapportserie 12:2006. (159 s. Läs egna valda delar) PDF-fil http://www.vr.se.
Wiliam, Dylan, Lee, Clare, Harrison, Christine & Black, Paul (2004). Teachers developing assessment for learning: impact on student achievement. Assessment in
Education, 11, 49-65.
Dessutom tillkommer litteratur av relevans för ämnesinriktningen. Denna litteratur väljs i samband med kursstart.