Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursens syfte är att studenten ska utveckla en teoretisk förståelse för pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, samt hur dessa tre relaterar till varandra i pedagogisk verksamhet.

Kursen behandlar följande innehåll:

Kommunikationens betydelse för lärande genomsyrar kursen. Olika kommunikationsperspektiv belyser det pedagogiska ledarskapets roll för skapandet av gynnsamma sociala relationer för lärande. Kommunikationsmönster som kan främja respektive hindra socialt samspel och grupprocesser diskuteras, i detta sammanhang aktualiseras frågor som rör diskrimineringsgrunderna. Både verbal och icke-verbal kommunikation beaktas genom att studenten använder och bearbetar estetiska lärprocesser och uttryck för lärande.

Det pedagogiska ledarskapets formella och informella krav i undervisningssammanhang behandlas genom att olika teoretiska perspektiv, relevanta styrdokument och lärandesituationer studeras. Pedagogiskt ledarskap i relation till elever, kollegor, vårdnadshavare och andra samhällsaktörer behandlas.

I kursen diskuteras forskning om lärande och kunskap som komplexa sociala och kulturella företeelser och sammanhang. Kursen uppmärksammar olika interaktionsformers betydelser för lärandemiljöer. Analoga och digitala lärandemiljöers potential för social gemenskap och kommunikativa lärprocesser diskuteras. I kursen behandlas relationer, situationer och faktorer som kan utlösa konflikter, såsom fysisk och virtuell mobbning, kränkning och förtryck. Studenten problematiserar metoder och förhållningssätt för att främja lärandeprocesser, hantera utmanande situationer och förebygga konflikter. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del är digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska moment. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Examinationen består av två prov.

Prov 1: Muntlig presentation och skriftligt prov (Oral and Written Examination) (4 hp)

I provet examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Skriftlig analys av gestaltning (Written Analysis of Aesthetic Production) (5 hp)

I provet examineras lärandemål 4, 5 och 6.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens – Vad är det? Hur kan den utvecklas? (1. uppl.) Stockholm: Liber (160s)

Björkman, Lotta. & Bromseth, Janne. (red.) (2019). Normkritisk pedagogik - Perspektiv, utmaningar och möjligheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB. (Kap. 2–7, 11, 13) (187s.)

Friesen, Norm &, Osguthorpe, Richard (2018) ‘Tact and the pedagogical triangle: The authenticity of teachers in relation’ Teaching and Teacher Education, 70: 255-264.

Hakvoort, Ilse. & Friberg, Birgitta. (red.) (2020), Konflikthantering i professionellt lärarskap. Stockholm: Gleerups. (250 s)

Hakvoort, Ilse & Lundström, Agneta (2019). Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus. Malmö: Gleerups. (173 s.)

Jensen, Mikael. (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (226 s)

Styrdokument och lagar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.