Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV241C Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation, samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt som påverkar skolans verksamhet. Dessutom syftar kursen till att utveckla studentens förmåga att analysera och kritiskt granska skolans värdegrund i relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna, samt till maktordningar så som genus, klass och etnicitet.

Fokus i kursen ligger på skolans roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning och organisation samt ideologiska synsätt och vetenskapliga teorier som påverkar skolan behandlas.

Studenterna ska utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området och skolans värdegrund, ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Skolan som organisation samt dess styrdokument tas upp såväl i ett historiskt som nutida perspektiv.

Särskilt beaktas de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för skolväsendets historiska utveckling i Sverige

2. redogöra för skolväsendets organisation med utgångspunkt i relevanta styrdokument

3. förklara läroplansteoretiska och didaktiska begrepp

4. kunna analysera skolans uppdrag, styrning och organisation ut ett lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv

5. använda läroplansteori för att förklara relevanta styrdokuments betydelse för pedagogiska och didaktiska överväganden

6. kunna kritiskt granska skolans värdegrund i relation till grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter samt till rådande maktordningar.

7. kunna kritiskt granska läroplaners konstruktioner samt hur olika ideologier och vetenskapliga teorier kommer till uttryck i dessa

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del är digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Kursen examineras i tre prov.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Examination) (3 hp)

I provet examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Skriftlig individuell analys som skrivs på plats (Written Analysis ) (3 hp)

I provet examineras lärandemål 4 och 5.

Prov 3: Seminarium (Seminar) (3 hp)

I provet examineras lärandemål 6 och 7.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på 6 hp.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann, & Thelander, Nina. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Lund: Gleerups. (154 s)

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. (2015). Utbildningshistoria: en introduktion. Studentlitteratur. (I urval. 517 s)

Landahl, J. & Lundahl, C. (2017). Bortom PISA. Stockholm: Natur och kultur. (303 s)

Läroplan för grundskolan (2011). Skolverket.

Läroplan för gymnasiet (2011). Skolverket.

Martinsson, L. & Reimers, E (red) (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups förlag. (174 s)

Skollag (2010:800). Stockholm: Regeringskansliet.

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Gleerups Utbildning AB. (216 s)

Övrig litteratur väljs i samråd med kursledare och utgörs bland annat av länkar till digitalt material.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).