Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

Eller

Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin förståelse i frågor som rör kultur, språk och lärande i ett individ-, samhälls- och utbildningsperspektiv. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om det svenska språksystemet samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Under delkursen belyses frågor om språk- samt migrations- och integrationspolitik och sätts in i ett utbildningsperspektiv. Vikten av att som lärare kontinuerligt följa utvecklingen i samhällsfrågor som specifikt rör den egna elevgruppen uppmärksammas. I delkursen anläggs därtill ett historiskt perspektiv på såväl organisation som innehåll i undervisningsämnet Svenska som andraspråk, och frågor om ämneskonception diskuteras, i syfte att ge perspektiv på organisation och innehåll i dagens undervisningsämne Svenska som andraspråk

Delkursen ger en introduktion till flerspråkighetsfältet. Såväl interkulturella synsätt som språksociologiska perspektiv är en viktig del av delkursen. Studenterna tar del av teorier angående sambanden mellan människans språk, tankemönster och värderingar samt betydelsen av dessa samband när det gäller språk- och kunskapsutveckling på modersmålet respektive ett andraspråk. Språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola analyseras, och skolan genomlyses med avseende på sin roll som språklig och kulturell mötesplats. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning och ”en skola för alla”, utifrån perspektiven socialt hållbar utveckling och interkulturalitet.

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Tyngdpunkten i delkursen ligger på grundläggande studier av det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv. Områden och begrepp som behandlas rör grammatik, semantik och ordbildning, fonetik och uttal. Studenterna tillägnar sig även kunskaper om andraspråksinlärarens interimspråksutveckling på vägen mot målspråkskompetens.

I seminarieform tränar sig studenterna i att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer i en analys och bedömning av andraspråkselevers språkproduktion.

Under delkursen diskuteras och problematiseras därtill grammatikens vad, hur och varför.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i kollaborativa grupper och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola och partnerområde.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Delkurs 1

Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp

Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Examinationen utgörs av två delar. Den första delen består i att studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, skaffar sig information om någon aspekt av svensk språk- eller migrations- och integrationspolitik, granskar denna information och presenterar den under ett seminarium. Uppföljning sker under en diskussion i plenum där det presenterade materialet problematiseras ur ett utbildningsperspektiv. I detta sammanhang görs historiska tillbakablickar på olika utbildningspolitiska beslut, och dessas betydelse för dagens organisation av andraspråksundervisningen i Sverige utreds.

Den andra delen av examinationen utgörs av en individuell, skriftlig läsjournal över specificerad kurslitteratur. I denna läsjournal analyserar och diskuterar studenten språkliga och kulturella mönster och hierarkier som kan finnas i samhälle och skola och tar ställning till vad dessa kan innebära för flerspråkiga elevers lärande på modersmålet respektive ett andraspråk. Studenten för även en generell diskussion om hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer i syfte att främja varje elevs lärande och utveckling. I diskussionen relaterar studenten dels till relevanta nationella styrdokument, dels till internationella studier av olika organisatoriska modeller i flerspråkiga miljöer.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp

The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Examinationen består av två delar.

Den första delen utgörs av en individuell, skriftlig salstentamen som ur ett andraspråksperspektiv behandlar olika aspekter av det svenska språksystemet.

I den andra delen av examinationen tillämpar studenterna individuellt och i skriftlig form sina kunskaper om det svenska språksystemet i grundläggande analys och bedömning av autentiska elevtexter.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga delkurser

Delkurs 1 Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 7 hp Migration, Language and Culture from an Educational Perspective

Axelsson, Monica; Gröning, Inger och Hagberg-Persson, Barbro (2001). Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s.) Tillhandahålles av kursledaren.

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)

Demirbag-Sten, Dilsa (2010). Fosterland. Stockholm: Bonniers Förlag (329 s.). Alternativt valbar likvärdig skönlitterär bok.

Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur (192 s.)

Holmen, Anne (2007), Findes der skoler, som er specielt god for flersprogede elever? I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (16 s.) Kan hämtas på webbadressen: http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2006-bedomning-flersprakighet-och-larande-1.84017

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk - om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (18 s)

Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans, red. (2010). Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (s 15–60, 81–108, 173–200) (100 s)

Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), (2016), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (kap 1, 2, 4–6) (115 s)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s)

Bunar, N. (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. (300s)

Delkurs 2 Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 8 hp The Swedish Language System from a Second Language Perspective

Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2014). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)

Ekerot, Lars-Johan (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerup. (I urval enligt anvisning).

Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (130 s.)

Hultman, Tor (2000). Att växa eller krympa med grammatik. I: Att växa med språk och litteratur. Svensklärarföreningens årsskrift, 2000. Natur och Kultur Stockholm.(14 s.)

Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61-79. (19 s.) http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2003-arena-andrasprak-1.84004

Thorén, Bosse. (2014). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Umeå (116 s)

Referenslitteratur

Ballardini, Kerstin m. fl (1986). Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s.)

Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. S. 131-200 (70 s)

Engstrand, Olle (2007). Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur (135 s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.