Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN421B Engelska och lärande: Texter, kommunikation och språkkunskaper (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och språkundervisning för att kunna undervisa i engelska i ett F–3-perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning för och av varje elevs lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin språkförmåga i engelska.
Med utgångspunkt i barns språkutveckling ur ett andra- och tredjespråksperspektiv, styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar vidare planeringen och utformningen av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Kursen behandlar också kunskapssynen i skolans styrdokument. Vidare fokuseras studentens egen språkutveckling, studentens syn på språkutveckling och språkundervisning i ett F–3-perspektiv samt förmåga att fungera som lärare i engelska i enlighet med ett kommunikativt ideal.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för olika teorier om språkutveckling samt beskriva kommunikationens och det sociala samspelets betydelse för språkutveckling och för skapandet av gynnsamma lärandemiljöer
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnet engelska
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas
- kunna reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan
- använda centrala begrepp för att analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för skolans språkundervisning
- kunna förklara och diskutera grundläggande begrepp om bedömning och redogöra för olika bedömningssyften
- skriva en reflekterande text som är sammanhängande, tydligt strukturerad och mestadels korrekt.
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering med inriktning mot F–3 som inbegriper bedömning av elevers lärande
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt såväl som grupparbete, seminarier och föreläsningar. Med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål utvecklas arbetsformerna i samverkan mellan kursledaren, övriga medverkande lärare och studenterna.
Prov 1: Professionell utvecklingsplan (Professional development plan), 12 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1–6 genom en individuell skriftlig analys. Studenten visar sin förståelse av kursmaterial och seminarier, sin kunskap om och förståelse av skolans styrdokument, kommunikation och språkutveckling, lärande och undervisning, kunskapssyn, likvärdighet och bedömning.
Prov 2: Tematiskt arbete (Thematic work), 3 hp
I detta prov examineras lärandemål 7 genom en muntlig och gruppbaserad redovisning av ett tematiskt undervisningsupplägg mot åren F–3 som tas fram i samarbete med kurskamrater. Temaarbetet inbegriper bedömningsformer som utgår från skolans styrdokument.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bourke, J. (2006). Designing a topic-based syllabus for young learners, ELT Journal, 60(3), 279-286.
Chapelle, C., & Jamieson, J. (2008). Tips for teaching with CALL: Practical approaches to computer-assisted language learning. White Plains: NY: Pearson Longman.
Gibbons, Pauline (2002). Scaffolding language, scaffolding learning. Teaching second language learners in the mainstream school. Portsmouth: Heinle & Heinle.
Korp (2011) Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Skolverket och Fritzes.
Lightbown, Patsy, Spada, Nina (2006). How languages are learned. Oxford: Oxford University Press.
Lindström, Gunnar, Pennlert, Lars-Åke (2012) Undervisning i teori och praktik, -en introduction i didaktik. Fundo Förlag
Lundgren, Säljö & Liberg (2014) Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 5, 6, 7, 8, 9, 13, 14 och 17.
Mueller, J. (2013a). How do you create authentic assessments? Retrieved from http:jfmueller.faculty.noctrl.edu/toolbox/howdoyoudoit.htm
Mueller, J. (2013b). What is authentic assessment? Retrieved from http:jfmueller.faculty.noctrl.edu/toolbox/whatisit.htm
Mueller, J. (2013c). Why use authentic assessment? Retrieved from http:jfmueller.faculty.noctrl.edu/toolbox/whydoit.htm
Sauro, S. (Producer). (2010, March 22). The CALLspot episode 4: Massively multiplayer online games?(MMOGs) & language learning [Audio podcast]. Retrieved from http:callspot.libsyn.com/
Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? Skolverket och Fritzes.
Skolverket (2011). The Curriculum for the Compulsory School. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket (2011). Bedömningsstöd Engelska 1–6. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter Stockholm: Skolverket.
Skolverket(2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012) Förskoleklassen, -uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket
Sundqvist, P., & Sylvén, L.K., (2012). World of VocCraft: Computer games and Swedish learners’ L2 English vocabulary. In H. Reinders (Ed.). Digital games in language learning and teaching (pp. 189–208 ). New York: Palgrave Macmillan.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).