Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN431B Engelska och lärande: Texter, kommunikation och språkkunskaper (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om lärande, och språkundervisning för att kunna undervisa i engelska i ett 4-6-perspektiv och i enlighet med skolans styrdokument. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning för och av lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin språkförmåga i engelska.
Kursen tar sin utgångspunkt i barns språkutveckling ur ett andra- och tredjespråksperspektiv, skolans styrdokument, kunskapssyn, bedömning av språkutveckling samt frågor om likvärdighet och mångspråkighet. De texter av olika slag som studeras används som utgångspunkt för samtal och skrivande. Vidare fokuserar kursen planeringen och den teoretiskt underbyggda utformningen av undervisningsförlopp som stödjer barns tidiga språkutveckling och bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. Vidare fokuseras studentens egen språkutveckling, studentens syn på språkutveckling och språkundervisning i ett 4-6-perspektiv samt förmåga att fungera som lärare i engelska i enlighet med ett kommunikativt ideal.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för olika teorier om språkutveckling samt beskriva kommunikationens och det sociala samspelets betydelse för språkutveckling och för skapandet av gynnsamma lärandemiljöer
- exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och ämnet engelska
- beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan
- använda centrala begrepp för att analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för skolans språkundervisning
- omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande
- skriva en reflekterande text som är sammanhängande, tydligt strukturerad och mestadels korrekt.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt såväl som grupparbete, seminarier och föreläsningar. Med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål utvecklas arbetsformerna i samverkan mellan kursledaren, övriga medverkande lärare och studenterna.
Kursen examineras genom en reflektionsportfolio där studenten visar sin förståelse av kursmaterial, och seminarier, sin kunskap om och förståelse av skolans styrdokument, kommunikation och språkutveckling, lärande och undervisning, kunskapssyn, likvärdighet samt bedömning; kursen examineras också genom den muntliga redovisningen av ett grupparbete som bygger på planeringen av ett tematiskt arbete för 4–6 där olika sätt att bedöma processen såväl som utfallet används. Den muntliga redovisningen kompletteras med en individuellt skriven text som förankrar temaarbetet i skolans styrdokument, språkutvecklande principer och medveten bedömningspraktik. Denna senare del ingår i reflektionsportfolion.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Bourke, James (2006). Designing a topic-based syllabus for young learners, ELT Journal 60/3. (s 279-286) (8 s)
Gibbons, Pauline (2002). Scaffolding language, scaffolding learning. Teaching second language learners in the mainstream school. Portsmouth: Heinle & Heinle (165 s)
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Hattie, John (2011). Visible Learning for Teachers. London: Routledge.
Lightbown, Patsy, Spada, Nina (2006). How languages are learned. Oxford: Oxford University Press. 233 s.
Skolverket (2009). IUP-processen – Arbetet med den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen. (81 s)
Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket. (60 s.)
Skolverket (2011). The Curriculum for the Compulsory School. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Stockholm: Skolverket och Fritzes. 24 s.
Skolverket (2011). Bedömningsstöd Engelska 1–6. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska. Stockholm: Skolverket. 38 s.
Tillkommer artiklar motsvarande ca 200 s.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.