Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP211B Fritidspedagogik: Barndom i förändring (genomgången)
Inget huvudområde.
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för kulturella och kommunikativa processer och deras betydelse för lärande och fritidshemmets verksamhet.
Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i begreppen kultur och kommunikation. Studenten problematiserar begreppen i relation till olika perspektiv på språk, exempelvis svenska som andraspråk, literacy och retorik. Kulturbegreppets komplexitet och dess uppdelning i estetisk och antropologisk kulturförståelse utreds med hjälp av begrepp som genus, etnicitet, nation och klass. Studenten undersöker kommunikation från olika professionella perspektiv och genom frågor kring vilken kommunikation som yrkespraktiken inbegriper och hur barns kommunikation kan förstås. Studenten får utveckla sin förmåga att använda olika verktyg, som intervju, kulturanalys, litteraturanalys och dramapedagogik för att utveckla kulturell förståelse och kommunikation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola i relation till hur fritidshemmets verksamhet kan organiseras så att varje elevs utveckling främjas
- använda kulturanalys för att förstå vardagligt lärande, vardagliga möten och relationer människor emellan
- planera, genomföra och utvärdera dramapedagogiska övningar med syfte att utveckla kulturell förståelse och kommunikation
- exemplifiera och didaktiskt redogöra för hur skönlitteratur kan användas i fritidshemmet för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling
- redogöra för fritidslärares kommunikativa kompetensbehov och argumentera för vikten av en god kommunikation med vårdnadshavare
- redogöra för samt exemplifiera hur undervisning kan organiseras i fritidshem för att främja elevers lärande i relation till ett första- respektive andraspråksperspektiv
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier, textbearbetning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och grupparbeten av olika slag.
Prov 1: Skriftligt individuellt referat och gruppbaserad kulturanalys (Written individual summary and group-based cultural analysis), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2. Provet bedöms med U eller G.
Prov 2: Dramapedagogiskt grupparbete (Group-based educational drama), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3. Provet bedöms med U eller G.
Prov 3: Individuell textportfölj (Individual text portfolio), 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 4, 5 och 6. Provet bedöms med U, G eller VG.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänt på kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 3.
Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur (ca 200 s)
Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups (ca 53 s)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (ca 140 s)
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups (ca 150 s)
Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur (ca 70 s)
Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber (ca 100 s)
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren (ca 200 s)
Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (ca 200 s)
Kindeberg, Tina (2011). Pedagogisk retorik. Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur & kultur (ca 130 s)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur (ca 150 s)
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (2015). Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (ca 9 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s)
Utöver dessa titlar designar studenten sin egen litteraturlista med relevans för de texter som lämnas in.
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).